Sida:Normalupplagan (1911).djvu/67

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

MATTEI, 26. inmina pennlnsrar hos vtlx- larne, så att, när jag kom- mit horn, iag hade fått mitt igen med rfinta.

Tagen därför från ho- 

nom pundet och gif ven det åt den, som har de tio pun- den.

Ty åt hvar ooh en, som 

har, skall varda gif vet, ooh han skall hafva öf ver nog, men den som icke har, från honom skall tagas äfven det han har. ao Och kasten den onyt- tige tjänaren ut i mörkret utanför. Där skall gråten och tandagnisslan vara.

Hen när Människo- 

sonen kommer i sin här- lighet och alla heUga äng- lar med honom, då skall han sitta på sin härlighets tron,

och inför honom skola 

församlas alla folk, och han skall ädlja dem från hvarandra, såsom herden skiljer f år^i ifrån getter- na.

Och fåren skall han 

stilla på sui högra ^da och gettema på den vänstra. di Då skall Konungen säga till dem, som äro på hans högra sida: Kommen, I

min Faders välsignade, 

^h tagen i besittning det rke, som eder är tillredt (89) Matt. 13. U. Mark. 4, 25. Lok. 8, 18. (9ffi Matt. 8, 12. 22, 13. 24,51. (h) Sak. 14, 6. Matt. t 16,87. lTeM.4,18. 2 Teas. 1,7. L Jnd. £p. v. 14. (82) Bom. 14, 10. t från världens grundlägg- ning.

Ty jag var hungrig, och 

I gåf ven mig att äta ; jag var törstig, och I gåf ven mig att dricka; ja«r var främUng, och I härbergera- d^imig;

naken, och I kladden 

mig; jag var sjuk, och 1 hesökten mig; jag var i fängelse, och I kommen tUlmig.

Då skola de rättfärdiga 

svara honom och säga: Herre, när sågo vi dig himgrig och gåf vo dig mat, eller törstig och gåf vo dig att dricka ?

Och när sågo vi dig så- 

som främling och härber- gerade dig, eller naken och klädde dig ? , 30 Och när sågo vi dig sjuk eller i fängelse och kommo till dig?

Och Konungen skall 

svara och säga till dem: Sannerligen säger jag eder : Så vidt I hafven gjort det mot en enda af dessa mina minsta bröder, hafven I gjort det mot mig.

Då skall han ock säga 

till dem på vänstra sidan : Gån bort ifrån mig, I för- bannade, till den eviga el- den, som är tillredd åt djäf - vulen och hans änglar.

Kor. 5, 10. Hea. 84, 17, 20. (36) 

Es. 68, 7. Hes. 18, 7. (96) Jak. 1, 27. (40) Ords. 1», 17. Ebr. 6, 10. (41) Ps. 6, 9. Matt. 7, 28. Luk. 18,27.