Sida:Om arternas uppkomst.djvu/17

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
7
arternas förändring i kulturtillståndet.

utpräglade, hvilka uppträda ibland många individer som lefva tillsammans, kunna betraktas såsom lifsvilkorens obestämda verkan på hvarje individuel organism, nästan på samma sätt som kölden verkar på olika men på ett obestämdt vis alltefter individens konstitution, hosta eller snufva, reumatism eller inflammation i olika organer.

Beträffande det som jag har kallat den indirekta verkan af förändrade förhållanden, nämligen deras inverkan på det reproduktiva systemet, kunna vi antaga att föränderlighet åstadkommes på detta sätt, dels på grund af det förhållande, att detta system är i hög grad känsligt för hvarje förändring i vilkoren, och dels på grund af den likhet, hvilken enligt Kölreuters och andras iakttagelser finnes emellan den föränderlighet som är en följd af skilda arters kroasering och den som kan observeras hos alla djur och växter, då de uppfödas under nya och onaturliga förhållanden. Många fakta visa klart och tydligt huru ytterst känsligt det reproduktiva systemet är för mycket små förändringar i de omgifvande förhållandena. Ingenting är lättare än att tämja ett djur, men få saker erbjuda så många svårigheter som att i fångenskapen bringa det till frivillig fortplantning till och med i de fall, då man kan förmå hanne och hona till parning. Huru många djur finnas icke, hvilka icke vilja fortplanta sig, oaktadt de lefva i en föga sträng fångenskap i sin egen hembygd. Detta tillskrifver man vanligen ehuru oriktigt en urartad instinkt, men vi se ju många kulturväxter vegetera och blomstra i full utveckling utan att sätta frö. I några få sådana fall har man upptäckt, att högst obetydliga förhållanden kunna hafva en afgörande inverkan på fröbildningen, såsom litet vatten mer eller mindre på en viss tid af utbildningen. Här är icke stället att ingå i den mängd detaljer, som jag har samlat öfver denna märkvärdiga fråga; men för att visa, huru egendomliga de lagar äro, som betinga djurens fortplantning i fångenskapen, vill jag blott anföra, att rofdjur, till och med från tropikerna, temligen lätt fortplanta sig hos oss i fångenskap (med undantag dock af de s. k. plantigrada, eller björnfamiljen, hvilka blott sällan föda ungar), hvaremot köttätande foglar blott i sällsynta fall eller nästan aldrig lägga fruktsamma ägg. Många utländska växter hafva fullkomligt odugligt frömjöl under samma förhållanden som de mest ofruktsamma bastardväxter. Om vi å ena sidan se husdjur och kulturväxter ofta till och med i svagt och sjukligt tillstånd ordentligen fortplanta sig i fångenskapen, under det å andra sidan fångna individer, fullkomligt tämda, könsmogna och kraftfulla (hvarpå jag kan anföra talrika exempel)