Sida:Om arternas uppkomst.djvu/219

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
207
instinkt.

men icke värre än någon annan öfverraskande modifikation i kroppsbygnaden. Man kan visa, att några insekter och andra leddjur i naturtillståndet tillfälligtvis blifva sterila, och om sådana insekter lefvat i samhällen och det för samhället varit af nytta, att ett visst antal individer årligen framfödts, hvilka voro i stånd att arbeta men i saknad af fortplantningsförmåga, så kan jag icke se någon synnerlig svårighet för det naturliga urvalet att åstadkomma detta. Men jag måste förbigå denna förberedande invändning. Den stora svårigheten ligger deruti, att arbetsmyrorna skilja sig vida ifrån både hannar och honor i kroppsskapnad, såsom i formen af thorax och i saknaden af vingar och stundom ögon samt i instinkt. Den underbara skilnaden i det senare hänseendet emellan arbetarna och de fullkomliga honorna torde visa sig bättre hos honingbien. Om en arbetsmyra eller annan könlös insekt hade varit ett vanligt djur, skulle jag utan tvekan antagit, att alla dess karakterer blifvit långsamt förvärfvade genom naturligt urval, nämligen derigenom att individer föddes med obetydliga fördelaktiga modifikationer, hvilka gingo i arf på afkomlingarna, och att dessa återigen varierade och utvaldes och så vidare. Men i arbetsmyran hafva vi en insekt som skiljer sig betydligt från sina föräldrar och dock är fullkomligt ofruktsam, så att hon icke har kunnat lemna i arf modifikationer i kroppsbildning och instinkter åt sina ättlingar. Man kan väl fråga: huru är det möjligt att förena detta fall med teorien om ett naturligt urval?

Vi skola först komma ihåg, att vi hafva oräkneliga exempel både hos våra kulturalster och i naturens produkter på alla slags olikheter i skapnad som stå i ett visst förhållande till ålder och kön. Vi hafva afvikelser, som endast förekomma hos ett kön, till och med blott under den korta period då reproduktionssystemet är verksamt, såsom i många fåglars brölloppsdrägt och i laxhannens hakformiga käk. Vi se äfven små olikheter i hornen hos vissa boskapsraser stå i sammanhang med ett genom konst åstadkommet ofullkomligt tillstånd hos hannens reproduktionsorganer. Oxarnas horn äro till storleken olika med tjurarnas och kornas horn hos vissa raser. Jag kan derföre icke inse omöjligheten af, att karaktererna kunna stå i ett visst förhållande till ofruktsamheten hos vissa medlemmar af ett insektsamhälle, svårigheten ligger blott i att förstå, huru sådana på vexelverkan beroende bildningsmodifikationer kunna långsamt förökas genom naturligt urval.

Ehuru denna svårighet synes oöfvervinnelig, förminskas den eller som jag tror försvinner den, om vi komma ihåg, att ett urval kan tillämpas på familjen lika väl som på individen och på