af hafvet och som årligen flytta — milliontals vaktlar till exempel öfver Medelhafvet— tillfälligtvis medföra några frön som sitta fast i smuts på deras fötter eller näbbar? Men jag skall återkomma till detta ämne.
Isberg äro som bekant ofta belastade med jord och stenar och hafva äfven medfört ris, ben och bon af landfåglar, så att det svårligen kan betviflas att de tillfälligtvis, såsom Lyell framhållit, hafva förflyttat frön från en trakt till en annan i de arktiska och antarktiska regionerna, och under istiden från en del af de nu tempererade regionerna till en annan. Af det stora antal växter på Azoriska öarna som tillhöra Europa i jemförelse med arterna på andra öar i Atlantiska hafvet, som ligga närmare fastlandet, och (såsom H. C. Watson anmärkt) från deras något nordliga karakter i förhållande till latituden, misstänkte jag att dessa öar till en del blifvit beväxta af frön som under istiden med isberg blifvit transporterade dit. På min begäran skref sir C. Lyell till Hartung för att fråga, om han hade iakttagit några erratiska block på dessa öar och han svarade, att han funnit stora stycken af granit och andra klippor som annars icke finnas i arkipelagen. Deraf kunna vi med visshet sluta, att isberg fordom aflastade sin börda af klippor på stränderna af dessa öar midt i hafvet, och det är åtminstone möjligt att de kunnat medföra frön af växter från nordligare trakter.
Om vi taga i betraktande, att dessa olika transportmedel och andra medel som otvifvelaktigt ännu äro att upptäcka hafva varit i verksamhet år efter år i hundratals sekler, skulle det vara besynnerligt, om icke många växter på detta sätt blifvit förda vida omkring. Dessa transportmedel hafva stundom blifvit kallade tillfälliga, men detta är icke strängt riktigt: hafsströmmarna äro icke tillfälliga, ej heller riktningen af de förherskande vindarna. Det torde observeras, att knappt något transportmedel kan föra fröen till mycket stora afstånd, ty fröen bibehålla icke länge sin vitalitet om de en längre tid utsättas för hafsvattnets inverkan, ej heller kunna de länge stanna i fåglars kräfva eller tarmkanal. Dessa medel torde likväl räcka till för transport öfver hafssträckor af några hundra mils bredd eller från ö till ö, eller från en kontinent till en närliggande ö, men icke från en kontinent till en annan på långt afstånd. Flororna i skilda kontinenter blifva icke blandade genom sådana medel, utan förblifva lika skilda som de nu äro. På grund af strömmarnas riktning skola de icke kunna föra frön från Nordamerika till Britannien ehuru de kunna föra dem från Vestindien till våra vestra kuster, der de icke
