Sida:Om arternas uppkomst.djvu/357

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
345

TRETTONDE KAPITLET.




Organiska varelsers ömsesidiga slägtskap. Morfologi
Embryologi. Rudimentära organer.


Klassifikation, grupper underordnade andra grupper. — Naturligt system. — Reglor och svårigheter i klassifikation förklarade enligt teorien om härstamning med modifikation. — Klassifikation af varieteter. — Härstamning alltid använd i klassifikation. — Analoga karakterer. — Affiniteter, allmänna, sammansatta, radierande. — Arters utdöende skiljer grupper och begränsar dem. — Morfologi, emellan medlemmar af samma klass, emellan delar af samma individ. — Embryologi, dess lagar förklarade genom variationernas inträffande vid en icke tidig period, och deras ärftlighet i motsvarande period. — Rudimentära organer; deras ursprung. — Sammanfattning.


Klassifikation.


Sedan den mest aflägsna period i jordens historia hafva de organiska varelserna liknat hvarandra i aftagande grader, så att de kunna ordnas i grupper och undergrupper. Denna anordning är icke godtycklig som stjernornas gruppering i konstellationer. Gruppernas tillvaro skulle varit af enkel betydelse, om en grupp varit uteslutande lämpad att bebo landet och en annan vattnet, en att lefva af kött, en annan af vegetabilier och så vidare; men förhållandet är helt olika i naturen, ty det är bekant, huru allmänt medlemmar af samma grupp, till och med samma undergrupp hafva skilda lefnadsvanor. I andra och fjerde kapitlet om variation och det naturliga urvalet har jag försökt visa, att i hvarje land det är de vidt utbredda, de mycket spridda och allmänna, det är de dominerande arterna af de större slägtena i hvarje klass som variera mest. Varieteterna eller de begynnande arterna, som på detta sätt alstrats, blifva slutligen förvandlade i nya och skilda arter, och dessa skola enligt principen om ärftlighet sträfva att frambringa andra nya och dominerande former. De grupper som nu äro stora och i allmänhet innehålla många dominerande arter