Sida:Personne Svenska teatern 1.djvu/123

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
119

hörde." Resultatet blef, att svenska språket ansågs ganska dugligt för teatern. Efter den tredje föreställningen skrifver samme antecknare: "Språket vinner på hofvet alltmer förtroende, och har konungen konsulterat alla grefvinnors och fröknars öron, om de funnit sig stötta af modersmålet, när det så blott och bart eller utan musik uttalas. Alla hafva nigit och deklarerat sig för landets språk". Endast riksrådinnan Fersen kunde omöjligen förlika sig med, att ordet älskling skulle användas i stället för amant, något som Karl Scheffer maliciöst nog skyllde på gamla vanan.

Sedan isen sålunda blifvit bruten, beslöt konungen att gå vidare på den så lyckligt inslagna vägen. Han utkastade planen till ett treaktsskådespel "Birger jarl", hvilket af grefve Gyllenborg utarbetades på vers. Detta skådespel gafs af teaterpersonalen på slottet i den praktfullaste uppsättning för att fira hertig Karls förmälning med prinsessan Hedvig Elisabet Charlotta den 8 juli 1774. Dekorationerna voro utförda efter ritningar af italienaren Babiena. Uttini och Johnsen skrefvo musiken till de i stycket inlagda divertissementen, och Gallodier anordnade dansen. Det innehöll dessutom en liten af Adlerbeth sammansatt opera "Aeglé", hvilken uppfördes inför jarlen och hans blifvande gemål Mechtild, dotter till grefve Adolf af Holstein. För att visa hvilka fordringar man den tiden ställde på ett historiskt skådespel, vill jag här ge en kort öfversikt af innehållet. Mechtild, änka efter den nyss mot Friserna stupade konung Abel i Danmark, har under en grefvinnas antagna namn begifvit sig på