Sida:Personne Svenska teatern 5.djvu/132

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

126

Då Wallquist ogärna fortsatte med sin under dåvarande omständigheter skäligen otacksamma syssla såsom balettmästare, engagerade grefve Puke den 1 oktober 1830 en fransman, m:r Rhénon, hvilken i samma egenskap varit anställd vid Porte St Martinteatern i Paris. Vid sin hitkomst befanns han emellertid vara en gammal stelbent femtiåring och blef vid spelårets utgång afskedad af Pukes efterträdare.

*

Teaterns skuldsumma hade vid grefve Pukes afgång växt till 21,274 rdr bko. Hvad grefven själf ansåg vara orsaken till denna ogynnsamma ställning framgår af hans till Kungl. Maj:t den 7 februari 1831 afgifna förvaltningsberättelse, som han sålunda afslutar: ”Det resultat, som i finansiellt afseende nu finnes, är icke det jag åsyftat och hoppats, men då jag icke ägt fritt att handla efter egen öfvertygelse, frikallar mig mitt samvete från all förebråelse. Finansernas försämring började redan 1828 om sommaren; den schism, som då uppstod inom Kungliga teatern i anledning af det samma år nådigst utfärdade reglementet, grundlade den sedan med hvarje år tillväxande balansen. Detta reglemente, som då af mig underdånigst föreslogs, och som Ers Maj:t täcktes sanktionera, var ämnadt att befästa Kungliga teaterns bestånd i alla afseenden. Att det med nedsatta och mera bestämda straffbestämmelser hufvudsakligen var grundadt på det existerande nådiga reglementet af 1786, därom öfvertygas en och hvar, som vill jämföra dessa bägge reglementen.