Sida:Personne Svenska teatern 6.djvu/247
241 Wildner öfverlåtit det de Broenska familjeprivilegiet till Torsslow och Pierre Deland, som var gift med en dotter till Isak de Broen, började de sin verksamhet därute på Djurgården lördagen 2 maj 1835 i den gul- målade ladan med den trånga och klent upplysta sa- longen. Trots att den nya direktionen höjt inträdes- prisen, voro alla biljetter slutsålda flera dagar förut, och Torsslows framträdande på scenen hälsades af publiken med applåder och hurrarop. Äfven fruarna Torsslow och Erikson mottogos med handklappnin- gar, liksom ett par af truppens gamla medlemmar, som publiken kände igen. För några år sedan väckte en insändare i en här utkommande teatertidning det förslaget, att de upp- trädande artisternas namn ej skulle utsättas på affi- schen, ett påhitt hvilket betecknades icke blott såsom särdeles spirituellt utan också såsom något alldeles nytt. Ack! det finnes intet nytt under solen. Det där påfundet infördes just sommaren 1835 på Djurgårdsteaterns affischer till stor förar- gelse både för publiken och kritiken. Under se- nare tid har det en gång tillämpats vid Kungliga dramatiska teatern, då "Envar" där uppfördes. Re- sultatet blef, att en mycket framstående artist kriti- serades i en morgontidning för sitt utförande af en bland de däri förekommande rollerna, oaktadt han icke ens var med i stycket. Det första programmet utgjordes af en gammal, redan 1827 på Djurgårdsteatern gifven, af K. Wild- ner öfversatt, på tyska bearbetad italiensk femakts- komedi ^* Amerikanaren". Torsslow hade där en still- sam, passiv roll, hvilket lämpade sig för hans långt 10 — Svenska teatern VI.
