Sida:Personne Svenska teatern 7.djvu/167

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
161

som det är möjligt för en skådespelare med hans stora talang i många roller, att kunna göra", efter hvad Allehanda säger, och hvari Aftonbladet instämmer.

Den tjuguårige figuranten Rudolf Forssberg, hvilken 23 november året förut debuterat som Lionel i "Orleanska jungfrun", fick 21 januari göra sin andra debut som Julius i "Banditbruden".Anm Han hade en bra figur och en vacker organ, men saknade lif och värma. Han blef emellertid engagerad från och med följande spelår och kvarstannade sex år, under hvilken tid han spelade en mängd hjälteroller, såsom Rudolf i "Korsfararne" m. fl. Därefter tog han engagemang i landsorten, anställdes som styresman för Djurströmska truppen och ansågs såsom en af den ambulerande teaterns bästa krafter. Han dog 1 juli 1879.

En ny balett "Hemkomsten" af August Bournonville, uppsatt af premiärdansören Kristian Johansson gafs 22 januari som efterpjäs till "Hernani", men ansågs icke i uppfinning kunna mäta sig med Selinders bästa kompositioner. Johansson, som föreställde en voltigör vid franska gardet, vann publikens lifliga bifall genom den smak, lätthet och elegans han utvecklade i sin dans. Voltigörens fästmö framställdes af Sophie Daguin, hans syster af Adolfina Fägerstedt, hans yngre bror af eleven Charlotte Norberg. Föräldrarna voro Wennbom och m:ll Born och en dräng Vilhelm Pettersson. Huset var fullt, och Johansson blef under kraftiga bifallsyttringar framropad.

Sevelins recett 29 januari inleddes med en nyhet, en tvåaktskomedi af Bayard "Den giriges dotter" i öfversättning af F. N. Berg. Den vackra Eugenie Grandet

11 — Svenska teatern VII.