meddelandet, att utskottet ansett sig böra under åtal inför riksrätt ställa dem bland konungens rådgifvare, som i vissa angifna mål »dels tillstyrkt öfverträdelser af rikets grundlagar och andra gällande lagar, dels underlåtit att göra föreställningar eller genom vägrande af kontrasignation lägga hinder emot sådana öfverträdelser». Anklagelsepunkterna voro icke mindre än trettioen, hvaraf den sjette och tjugufemte berörde rådslag beträffande vissa teaterfrågor.
Statsrådsprotokollet 16 dec. 1836 hade utvisat, att, sedan hofsekreteraren Berg redan 11 april 1835 ingifvit ansökan om nådigt tillstånd att i Stockholm få anlägga en teater, men beslutet därom, dels för k. teaterstyrelsens hörande, dels till följe af flera af konungen anbefallda uppskof med föredragningen, först nyssnämnde dag blifvit fattadt, statssekreteraren hr Dankwardt samt justitiestatsministern grefve Rosenblad och statsrådet friherre Åkerhielm — som icke varit närvarande vid den föregående föredragningen 13 aug. 1835, då t. f. föredraganden och statsrådets öfriga ledamöter tillstyrkt bifall till ansökningen — under åberopande af de allmänt kända skäl, som legat till grund för konungens vägran till dylika ansökningar, afstyrkt bifall till densamma. Statsrådet frih. v. Schulzenheim, som förut tillstyrkt bifall, ansåg nu, att, i anseende till närvarande förhållanden med den k. teatern, däraf det vill synas som den åtminstone tills vidare komme att fortfara, K. M:t icke borde ansökningen bifalla. Konungen beslutade på enahanda skäl, för hvilka dylika ansökningar förut af K. M:t blifvit af slagna, att ej f. n. lämna bifall till hr Bergs ansökan. Emot de
19 — Svenska teatern VIII
