Sida:Personne Svenska teatern 8.djvu/32

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

26

Sedan hrr Bock och Winkler exekverat en consertino för två flöjter, förnöjdes åhörarna genom återuppförandet af Weigls behagliga treaktsopera »den Schweiziska familjen» med Jenny Lind f. f. g. såsom Emmeline. Att hon var en publikens älskling märktes tydligt, ty hon öfverhöljdes af applåder och framropades efter spektaklets slut tillika med recettagerskan. Huset var ej fullt, troligen beroende på den varma väderleken eller kanske på den otäcka förpjäsen. De dyrare platserna voro glest besatta, och amfiteatern stod nästan tom. Det förhöjda priset vållade, att så var fallet under nästan alla svenska spektakler detta spelår, under det att fransmännen hela tiden drogo fulla eller goda hus.

Den sista franska representationen gafs omsider 25 september för alldeles utsåld salong, trots att prisen voro förhöjda med 50 procent (amfiteatern kostade 3 rdr bko). Man gaf »les Rivaux d'eux mêmes» med Péchena och Pauline Edelin, »Zoé» med m:lle Deschalin, »le Mari et la veuve» med Delcour och m:me Brice. Efter detta stycke framträdde Delcour och uttalade truppens tacksamhet för det sätt, på hvilket de här blifvit mottagna, samt yttrade, att deras vistelse i Stockholm och den gästfrihet och välvilja de rönt från alla håll vore en af de angenämaste epoker under deras dramatiska bana och hoppades att ännu en gång få återkomma. Till slut gafs »les Vieux péchés» med Francisque, Péchena, m:me Brice och m:lle Edelin, hvilken afslutade pjäsen med några kupletter till publiken, som den besvarade med stormande bifall och hela truppens framkallande. Drottningen och kronprinsparet öfvervoro spektaklet.