.tlolioner 5 Första kammaren. Nr 21. 21 trädesrätt på. Mwudväuar för fri och oroglerad fart förbi korsväøar men skyldighet för trafikanter från bivägarna att se sig före vid inträde pa huvudväg. C-haufförernas praxis och rättsskipningen synes i viss man främja en sådan skillnad utan stöd av lag. Mig synes en sådan skillnad knappast försvarlig. Det finns ingen grund till att inrätta liuvudvägar såsom erkända dödsfällor. I ett fall, som jag känner. kom en bil rasande på Uppsalavägen till Stockholm förbi en biväg. En stor buske i hörnet skymde utsikten från båda hållen. En yngling kom på bivägen cyklande i full fart för att på huvudvägen vika av i motsatt riktning mot bilen. Bilen träffade yngligen, som ögonblickligen dödades. Bilen ansågs oskyldig eftersom den kört på en huvudväg eller kanske för att den var ett förnämligare fordon än cykeln. Den ansågs ej skyldig till olyckan. Hade ynglingen undkommit med livet hade han förmodligen enligt biljuridiken blivit åtalad såsom vållande. Annorlunda ställer sig saken med autostrader, upplåtna endast för motortrafik. I ntlandet lära sådana börja anläggas. Å vägar för allmän trafik böra alla sbddas lika mot missbruk av motorismen. På vägar i landsbygden, där trottoirer saknas, böra bilarna hålla tfottoiravstånd till viss bredd öppen för fotgängare och cyklister. Detta bör ska redan på långt avstånd, när sådana trafikanter komma i sikte eller vid backar eller krokar kunna eventuellt komma att passeras. Alltid bör det ske vid skymningens och mörkrets inbrott. Lagen bör klart fastslå denna motorismens skyldighet att hälla öppen trottoirrätt. Vid passerandet av utlagda trottoirer i städer eller på landet bör motorismen fråntagas dess nuvarande brutala rättighet att skumma trottoirkanterna, även då fotgängare, till och med i trängsel, befinna sig på gångbanorna. Även här bör iakttagandet av en neutral zon i förenämnda fall påfordras. Denna zon må på samma gång användas till cykelbanor med iakttagande av särskilda försiktighetsmått även från cyklisternas sida. På landet, där trottoirer men ej cykelbana utlagts, bör motorfordon även åläggas att tidigt hålla cykelavstånd vid annalkandet av cyklister. Då även cyklar kunna skapa faror för fotgängare, bör lagen innehålla särskilda försiktighetsmått även från cyklisternas sida i syfte särskilt, att de vid passerandet av fotgängare sakta eller stanna farten. En varning från cyklistens sida med ringklocka bör dock vara berättigad, blott det ej sker för att kunna vidbälla en överdädig fart. Motorismens även i riksdagen framställda krav, att hätfordon skola förses med lyktor vid mörkrets inbrott, synes mig ej förtjäna avseende. Ändamålet är endast att även under natten här kunna hålla farten oberoende av sådana fordon. Därigenom försvagas ytterligare motorismens ansvar att iakttaga varsamhet och upprätthålla respekt för alla vägfarande. I varje fall bör en sådan ytterligare militarisering av vägarna för bilismens bekvämlighet bekostas av bllskattemedlen med hästfordomns befriande från de ifrågasatte utgifterna.
