5 Motioner i Första kammaren, Nr 27. Bil. A. ' Ordföranden i Göteborgs stads byggnadsnämnd, herr rådmannen Nils Fakk, har för mig framlagt åtskilliga spörsmål rörande den i Göteborg förekommande anordningen med gemensam brandmur; och med anledning harav får jag anföra följande. Byggnadsstadgan för rikets städer den 8 maj 1874 - här nedan benämnd G. By. St. - utgår ifrån att för städernas bebyggande kunna uppställas vissa allmänna, generellt tillämpliga principer, men att å andra sidan också beträffande vissa moment väl en reglering kan vara önskvärd, men en reglering, vars utformning kan anpassas efter de lokala förhållandena, vilka kunna gestalta sig olika för olika städer. I anslutning till detta utgångsläge heter det i stadgan att för varje stad skall finnas en byggnadsordning, och att denna skall upprättas i överensstämmelse med byggnadsstadgan och innehålla de föreskrifter, som utöver stadgans bestämmelser anses erforderliga för ordnande av stadens byggnadsväsen (se stadgans § 1 och § 2 mom. 1). Stadgan bestämmer sättet för tillkomsten av en byggnadsordning; en dylik författning skall regelmässigt antagas av stadsfullmäktige; och ett villkor för dess gällande kraft är att den fastställes av Konungens befallningshavande (§ 2 mom. 2). I stadgan meddelas vissa materiella regler i fråga om uppförandet av en byggnad; och därjämte givas föreskrifter om skyldighet att söka tillstånd till byggnadsarbete och om tillsyn vid sådant arbete. Rörande förhållandet mellan stadgan och en på grundval därav utfärdad byggnadsordning heter det yttermera i § 44, sista § i kap. 3 - vilket kap. har till rubrik: Om städernas bebyggande att vad i detta kapitel är stadgat utgör icke hinder att i byggnadsordning införa de mera skärpta bestämmelser, vilka anses böra meddelas i de avseenden, varom samma kapitel handlar. Till de redan förefintliga byggnadsordningarna tages ställning i G. By. Stzs ingress. I denna har inryckts en förklaring att såväl cirkulärbrevet den l oktober 18281 och andra av Kungl. Maj:t utfärdade föreskrifter i det ifrågavarande ämnet som ock de uti särskilda av Kungl. Maj:t eller Konungens befallningshavande fastställda byggnadsordningar, reglementen eller andra påbud intagna stadganden, som strida mot byggnadsstadgan,.skola från och med den 1 januari 1875 - vilken dag byggnadsstadgan av 1874 trädde i kraft - upphöra att gälla. Med ingressens nu återgivna förklaring rörande tidigare bestämmelser bör lämpligen sammanställas den i G. By. St. § 49 givna regeln att Konungens befallningshavande skola omsorgsfullt vaka däröver att städerna bliva försedda med ändamålsenliga stadsplaner och byggnadsordningar i enlighet med byggnadsstadgans föreskrifter. Gällande byggnadsordning för Göteborg har av K. B. fastställts den 11 oktober 1895. G. By. St. meddelar i § 34 regler om brandmur. Lagrummet. sädant det l-vder enligt kungörelse den 18 april 1884, har följande avfattning: "Byggnad av sten eller därmed jämförligt brandfritt ämne må uppföras invid gränsen till grannes tomt. Annan byggnad må icke. även om sådant eljes skulle vara tillåtet, uppföras närmare grannens tomt än t'-\'r:t och en halv meter med mindre den förses med hrandmur. I liyggnzulsordningen må doek för den händelse att på grzumens tomt hus ej möter pä mindre avstånd än fyra och l Clrkulliret avsåg stadsphmer för lmuulskadmle städer. .\ngi\emle eirkuläret se llerlltz, Ur den svenska slsldshyggnmlslugstiftningens historia (S\'en.ska stxulstörltumtr-tg Tidskritt 14 tim. 1922) s. 278 not. 2.
