Fwmilje- vårdande skatte- och socialpolitik. Famiøe- beskattningen. Motioner vid 1931 års riksdag. 4 Motioner z' Första kammaren, Nr 1. stämmande utgångspunkterna framstå dessa spörsmål såsom utomordentligt betydelsefulla, men i helt motsatt mening. Antalet kända fall av framkallad fosterfördrivning uppges nu till 10,000 om året. Det verkliga antalet är med säke het betydligt större, kanske det dubbla. /iäd fosterfördrivningen angår, må icke förbises, att den i stor utsträckning verkar fysiskt och psykiskt ödeläggande på de kvinnor som utsättas därför. Den kan göra kvinnan mer eller mindre livsoduglig för framtiden eller i varje fall inverka nedsättande på hennes fruktsamhet. Det kan därför sägas, att en framkallad abort ofta kostar ej endast ett liv utan flera. Det är uppenbart, att dessa spörsmål utgöra integrerande moment i det stora befolkningsproblemet, som varken kunna eller böra behandlas isolerade, sedda uteslutande eller väsentligen från medicinska och stratïrättsliga synpunkter. Lika litet böra vissa mer eller mindre trångt fattade humanitära. motiv få verka avgörande. Sett på längre sikt lärer det näppeligen kunna anses verkligt humanitärt att föra en politik, som lägger oproportionerligt tunga bördor på numerärt svaga kommande generationer, sänker välståndsnivån i landet och äventyrar statens och den inhemska kulturens bestånd. Det lärer fastmera vara motsatsen till humanitet att befria medborgarna från plikter, vilkas fullgörande är nödvändigt, om folket skall fortleva. Ytterst måste dessa allvarliga spörsmål alltid bedömas från den krz7stlz'gt moraliska livsåskådning, i vilken svensk rättskultur och svenskt samhällsvå19en djupast bottna. Möjligheterna att genom direkta sooialpolitiska åtgärder från samhällets sida påverka utvecklingen i befolkningsfrågan äro utan tvivel mycket begränsade. Medvetandet härom bör icke hindra oss att noggrant pröva uppslag även av denna art. Vi tänka därvid särskilt på en sådan i sig själv berättigad inriktning av skatte- och socialpolitiken, som stärker de i folklivet verksamma krafter, av vilka det ytterst beror, om vårt svenska folk skall övervinna den tvinsot, varav det nu lider. Sin kanske största betydelse får en i bästa mening familjevårdande skatte- och socialpolitik för strävandet att åstadkomma en nödvändig omjustering av nu tämligen allmänt godtagna värdeskalor på hem- och familjelivets område. Högerns nationella och sociala grundsyn förpliktar oss att medverka i en dylik politik utan att därmed giva upp principen, att det personliga självansvaret utgör vår största sociala tillgång. Om man från nu angivna utgångspunkter går till en inventering av vår skatte- och socialpolitik, påträiïar man omedelbart ett område, där utsikterna att samla intresset kring positiva åtgärder torde vara jämförelsevis goda. Vi syfta på familjebeskattningen. Långt innan den nu pågående diskussionen om vår befolkningsfråga inleddes, hade uppmärksamheten riktats på att det nuvarande skattesystemet behöver revideras med häns-vn till sina verkningar i fråga om beskattningen av äkta makar och lmriii-ika familjer. Vid 1931 års riksdag väcktes i andra kammaren av herr llimlmnn ni. ti. en motion (nr löo), i vilken efter en utförlig motivering heniställiles att riksdagen måtte 1 skrivelse till Kungl. Maj:t begära, att i samband med pagaeiule utredningar
