Sida:RD 1935 23.djvu/25

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

.'l{nh'mwr 1' Försla kammaren, Nr l. 5 på beskattningsfrågm-nas område en ingående utredning föranstaltades rörande frågorna om äkta makars beskattning och om hänsynstagande vid beskattningen till försörjningen av hemmavarande barn. Ur denna motion återgiva vi följande, som äger direkt samband med det nu avhandlade spörsmålet. "Denna fråga får särskild betydelse, om den betraktas i samband med det befolkningspolitiska spörsmål, som i vårt land under de senaste årtiondena fått allt större aktualitet. De starkt sjunkande nativitetssifïrorna giva detta ' problem en allvarlig tyngd. Ett helt komplex av etiska, sociala och ekonomiska frågor måste beaktas vid behandlingen av detta problem, och vi bortse ingalunda ifrån, att sannolikt tyngdpunkten i detta ligger å ett område, som icke kan direkt nås av statliga åtgärder och reformer. Ilhen det synes oss å andra sidan vara uppenbart, att uraktlåtenhet från samhällets sida att vidtaga åtgärder i syfte att lätta de barnrika familjernas ofta stora svårigheter kan vara en bidragande orsak till minskningen av nativiteten. Det är hög tid, att vi övergiva den negativa eller indiiïerenta hållning, som på detta område varit utmärkande för svensk befolkningspolitik, och i stället söka att genom positiva åtgärder främja familjebildnin och lätta de barnrika familjernas börda i beskattningshänseende. Att åsattepolitiken icke saknar betydelse i detta hänseende, torde vara uppenbart, och ivår skattelagstiftning har också viss hänsyn tagits till dessa synpunkter, ehuru icke i den utsträckning som synes oss vara önskvärd. Det är tänkbart, att för de minsta inkomsttagarna i de billigaste ortsgrupperna de nuvarande avdragen, åtminstone om barnen äro många, verkligen åstadkomma en skattedifierentiering, som svarar mot skillnaden i skatteförmåga. Men för de dyraste ortsgru(p- perna torde den nuvarande differentieringen icke vara tillräcklig ens för e små inkomsttagarna, och under alla förhållanden är den uppenbarligen otillräcklig för familjeförsörjare med något större inkomster, vilka. kunna hänföras till den egentliga medelklassen, vars kulturbärande betydelse gör den i lika hög grad förtjänt av samhällets intresse och omvårdnad som någon annan samhällsklass. Nativitetsspörsmålet torde för denna klass vara särskilt brännande. Det synes oss vara uppenbart, att en effektiv skattelindring för barnrika familjer skulle få en stor reell betydelse särskilt för denna klass, samtidigt som en dylik åtgärd skulle för alla, vare sig! stora eller små, inkomsttagare framstå såsom en rättvis åtgärd från sam ällets sida och därigenom få en icke oväsentlig psykologisk effekt" Med anledning av denna motion beslöt riksdagen på grund av ett enhälligt tillstyrkande betänkande av bevillningsutskottet att begära utredning rörande frågan om ändrade grunder för familjeavdrag vid taxering för kommunal inkomstskatt samt statlig inkomst- och förmögenhetsskatt. På grund av omständigheter, för vilka finansminister Wigforss redogjorde i sitt svar på en vid 1934 års riksdag framställd interpellation, har denna utredning ännu icke kommit över förberedelsernas stadium. Då vi ånyo föra denna fråga inför riksdagen, sker det i medvetande om sambesnttbehovet av snara och långt gående åtgärder på detta område. Den av riks- "l:å°:":'iï"' dagen 1931 begärda utredningen inriktades uteslutande på frågan om ändrade koma, grunder för familjeavdragen - i motiveringen till bevillningsutskottets utlåtande (nr 39) uttalades dock att vid den blivande utredningen uppmärksamhet borde ägnas jämväl åt spörsmålet om äkta makars beskattning. Med