Mffiiomfr i 1"ö-rsia kammaren, Nr 1. 1.1 mindre jordbrukare och liigenhetsiigare till godo. Däremot synes det endast i mindre utsträckning hava tagits i anspråk för förbättring av de egentliga lantarbetarbostä.derna. Detta förhållande, som vid första påseendet verkar överraskande, förklaras sannolikt av det inom jordbruksnäringen rådande ekonomiska betrycket, som vållat, att med mera betydande ombyggnadeoch reparationsarbeten tills vidare måst anstå, även om bidrag därtill kunnat erhållas på relativt gynnsamma villkor. Att lantarbetarnas bostadsförhållanden behöva förbättras och att statens Lßnefond for ekonomiska medverkan härtill i många fall påkallas har långt tidigare från l"i)':f;';lå::'f" vår sida påvisats. Sålunda hemställdes i motioner vid 1931 års riksdag, att en särskild fond, benämnd statens lånefond för lantarbetarbostäder, skulle inrättas, från vilken lån på förmånliga villkor kunde beviljas jordbrukare, som därav vore i behov, för förbättring av lantarbetarnas lönebostäder. Motionerna kommo aldrig under sakbehandling ivederbörande utskott, enär Kungl. Maj:t, innan så hunnit ske, bemyndigade socialministern att tillkalla sakkunniga för utredning av hithörande frågor, den s. k. "Bostads- utredningen för landsbygdem. Från nämnda utredning föreligga sedan någon tid till tillbaka förslag, avseende dels vissa ändringar i hälsovårdsstadgan, dels ock upprättande av en statlig lånefond för lantarbetarbostäder enligt i huvudsak de riktlinjer som angåvos i den nyss omnämnda motionen vid 1931 års riksdag. För bildande av denna fond skola enligt de sakkunnigas förslag inflytande amorteringar å beviljade nybyggnadslån tagas i anspråk. Tillika föreslås, att för fortsatt subventionering av bostadsförbättringsverksamhet på landsbygden må användas dels ränteavkastningen å redan utgående nybyggnadslån, dels räntan ä. de lån, som framdeles må komma att utlämnas från statens fond för lantarbetarbostäder. Lantarbetarna uppvisa liksom jordbruksbefolkningen istort relativt gynnsamma födelsetal, vilket visar, att den avsiktliga barnbegränsningen ännu icke vunnit insteg i dessa kretsar -på samma sätt som i de flesta andra befolkningsgrupper. Jordbrukets lönebostäder, såsom statbyggnader och torpstugor, hysa i allmänhet barnrika familjer. Såväl från allmänna sociala utgångspunkter som från befolkningsfrågans synpunkt framstår det som ett viktigt önskemål att dessa bostäder befinna sig igott skick. Goda bostadsförhållanden motverka i sin mån landsbygdens avfolkning och få därigenom positiv betydelse för strävandena i befolkningsfrågan. Vi finna därför angeläget, att riksdagen snarast får pröva de nu föreliggande förslagen från bostadsutredningen, vilka, såsom nyss är visat, anknyta till tidigare högerinitiativ. I kolomlsations- och jerdpolitik förfogar staten över verkningsfulla medel att xøionimiona. stödja barnrika familjer och hejda flykten från landsbygden. Under senare °°h5°"lp°"fik år hava av statsmedel årligen i genomsnitt förmedlats 3,500 egnahemslån till ett sammanlagt belopp av mellan 15 och 17 miljoner kronor. Härtill har på sistone kommit dels arbetarsmåbruksrörelsen, dels inrättandet av s. k. arrendejordbruk. Likaledes av statsmedel utgå årligen mycket ansenliga be
