Sida:RD 1935 23.djvu/352

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

8 Motioner i Första kammaren, Nr 74. sammanslutningarna ett belopp av intill 1,200 kronor må få disponeras för rese- och traktamentsbidrag. Denna nödfallsutväg har befunnits oundgänglig trots den därav föranledda ytterligare beskärningen av anslagsposten till sammanslutningarna. Genom beslut den 9 januari 1935 har Kungl. Maj :t lämnat det begärda medgivandet. Att det av Kungl. Maj :t föreslagna beloppet skall visa sig otillräckligt under nästa budgetår kan med hänsyn till det anförda betraktas såsom uppenbart. Härtill komma två omständigheter, vilka vederbörande myndighet framhållit i sina anslagsäskanden, nämligen dels önskemålet att upplysningsverksamheten rörande särskilt alkoholistlagstiftningens innehåll och tillämpning även riktar sig till polismyndigheterna och dels behovet av medel för anordnande av en rikskonferens för nykterhetsnämnderna och deras sammanslutningar under budgetåret 1935/1936. I dessa avseenden anförde socialstyrelsen i skrivelse den 8 september 1934: "Från polismyndigheternas sida ävensom från sammanslutningar av nykterhetsnämnder ha önskemål i sådan riktning (nämligen att polismyndigheterna i fråga om rätt till erhållande av rese- och traktamentsbidrag skulle likställas med nykterhetsnämndernas ombud) esomoftast framförts, önskemål som styrelsen finner värda allt beaktande. Polismyndigheterna hava ju att - parallellt med nykterhetsnämnderna - taga befattning med alkoholistlagens tillämpning, en befattning som närmast avser farliga alkoholister och som enligt vad erfarenheten visar är långt ifrån oviktig. Styrelsen kan härvid ej underlåta att bringa i erinran, att under senare tid flera svåra våldsdåd, då människoliv spillts, begåtts under tydlig, svår alkoholpåverkan, våldsdåd som med fog ansetts i hög grad upprörande. En intimare samverkan vid dylika konferenser och kurser mellan polismyndigheten och dem, som eljest ha att taga befattning med alkoholistlagen, synes både påkallad och lämplig. En sådan samverkan kan måhända också verka fruktbärande för en eventuell framtida lösning av en speciell fråga, nämligen den att man vid beivrande av fylleriförseelser bättre än hittills skulle kunna uppspåra de fall, där dylika förseelser äro ett utslag av sådant djupare rotat, asocialt betonat alkoholmissbruk, vilket bör göras till föremål för behandling enligt alkoholistlagen. Nämnas må slutligen, att det kan övervägas, huruvida ej en rikskonferens för nykterhetsnämnder - och polismyndigheter - borde anordnas under nästa budgetår. Sådana konferenser höllos senast åren 1929 och 1932. Inom loppet av nästa år lära vissa resultat av "1928 års revision av rusdryckslagstiftningen" föreligga och torde få förutsättas, att dessa borde göras till föremål för gemensamma överläggningar på sätt här ifrågasätts. På nu anförda skäl föreslår styrelsen, att man vid beräkningen av beloppet under denna anslagspost återgår till förhållandena i staten för budgetåret 1932/1933 och sålunda upptager beloppet till 15,000 kronor." Av det ovan anförda framgår, dels att ett skäl för nedsättningen av hål' ifrågavarande anslagspost i fjolårets statsverksproposition var, att anslaget å åttonde huvudtiteln till undervisnings- och upplysningsverksamllet ln. in. för nykterhetens främjande upptogs till avsevärt lägre belopp än förut, vilket ansågs skola medföra minskat behov av medel till 1'esebiil|'n.g till nykterhetsniiinn- derna. för bevistande av konferenser och kurser, dels att riksdagen motsatte