14 Motioner 'i Första kammaren, Nr 75. uttalanden och framställningar gående i denna riktning ha gjorts av Luleå stad och N ederluleå kommun. Visserligen har under denna frågas behandling olika uttalanden framkommit om var bron över älven borde förläggas, men rörande behövligheten av en broförbindelse har däremot ej mer än en uppfattning kommit till synes. - Vi ha här som ett exempel velat peka på den här nämnda framställningen. F ör dess bifallande talar enligt vårt förmenande ett flertal av de motiv, som här förut berörts, exempelvis att tillvaron av en färjeförbindelse i stället för en broförbindelse ofta leder till trafikstockning och försening - vilket särskilt blir fallet då det gäller en intensiv trafik i närheten av ett stort samhälle. Det kan med avseende på denna. färjövergång även påvisas, att olyckstillbud och trafiksvårigheter allt sedan lång tid tillbaka kunnat konstateras. Men under de senaste åren ha dessa missförhållanden förvärrats på grund av den tyngre och intensivare trafiken (speciellt busstrafiken) samt på grund av längre uppehållande av sjöfarten genom uppbrytande av isrännor m. m. Vi ha här endast pekat på ett av de ställen på det norrländska vägtrafiknätet, där starka motiv kunna tala för, att brobyggnadsfrågan inom den närmaste tiden borde vinna sin lösning. Vi skulle kunna här peka på åtminstone ytterligare en älvpassage, liggande i en sydligare del av Norrland (vid Sandö i Västernorrland), där frågan om åstadkommande av en broförbindelse av här nämnt slag även är aktuell på grund av de trafiksvårigheter, som frånvaron av en bro medföra. Även på denna plats har frågan om statsanslag för byggandet icke ännu vunnit sin lösning. Men vi skola inskränka oss till det, som här anförts, vilket enligt vårt förmenande utgör tillräckligt motiv för, att riksdagen nu upptager denna fråga till en sådan behandling, att ett positivt resultat härav kan vinnas inom en rimlig tid. Vi veta visserligen, att det spörsmål, som här behandlas, rör sig om en anslagsfråga av en betydande storlek, eftersom byggande av broar i Norrlands kustland i allmänhet kommer att beröra älvövergångar, där vattendragets bredd är betydande och där i övrigt vatten- och andra naturförhållanden äro sådana, att de medföra betydliga anläggningskostnader. Som belysande för detta förhållande kan också pekas därpå, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, enligt vad som meddelas i statsverkspropositionen (VI huvudtiteln sid. -13). genom en undersökning kommit till den uppfattningen, att kostnaden för vissa behövliga brobyggnadsarbeten (inklusive broförstärkningsarbeten) inom Kronobergs, Västernorrlands och Norrbottens län skulle draga en kostnad av ej mindre än 16 miljoner kronor, varjämte myndigheten i fråga uppskattat det behövliga beloppet för landet i sin helhet till bortåt 40 miljoner kronor. Men dessa omständigheter - att brobyggon av här nämnt slag, särskilt i Norrland, draga med sig betydande kostnader - har även under gångna tider som en realitet mött de anslagsprövandc rnymligheternn. Men detta har ej avskräckt statsmakterna från att under gångna är medverka till det flertal av mycket betydande och dyrbara hroanläggningar, som undan för undan kommit till stånd över de norrländska vattendragen « inom parentes må för
