Sida:RD 1935 23.djvu/384

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

10 Motioner i Första kammaren, Nr 83. husdjurslära, kooperationsteknik m. m., även i viss mån i modersmålet och i estniska språket, i hembygdskunskap, matematik, naturlära, hälsolära m. m. samt i relativt stor utsträckning i handarbete och slöjd. Den teoretiska undervisningen är mindre omfattande än de praktiska övningarna; till skolan hör ett litet jordbruk, där eleverna få pröva vad de lärt sig. Eleverna få till skolan medföra naturaprodukter från sina hem: detta är formen för de flestas skolavgifter. Ett gemensamt skolhushåll är anordnat. Planläggningen av både undervisning och praktik är god; svårigheten ligger i att med de små resurserna kunna göra dem fullt effektiva. Många vittnesbörd finnas dock om skolans betydelse och huru den redan icke oväsentligt bidragit till både jordbruksstandardens och bildningens höjande i svenskbygden. I årets statsverksproposition är bidraget till denna folkhög- och lantmannaskola upptaget med oförändrat belopp och därom är intet att säga, då styrelsen för Svenska odlingens vänner i Estland vid sin första framställning i fjol utgick från att Sverige under då rådande ekonomisk depression ej skulle kunna höja det och styrelsen därför ej vågade, trots det verkligt skriande behovet, framställa någon begäran om ökning. Såsom blott alltför tydligt framgår av bifogade handlingar, är det emellertid sällan som ett verkligt behov är mera påtagligt ådagalagt än här, och då nu en viss ljusning för den svenska statsekonomien börjat visa sig i höjningen av flera av fjolårets anslagsposter under åttonde huvudtiteln, synes tiden vara inne att bringa en något mer effektiv hjälp åt dessa våra av fattigdom hårt beträngda stamfränder. Den 9 oktober 1934 ingick styrelsen för Svenska odlingens vänner i Estland med en ny framställning (se Bilaga A), vari på där anförda skäl hemställdes om en höjning av anslaget med 3 000 kronor. Denna framställning hann emellertid ej undergå vederbörlig remissbehandling innan statsverkspropositionen fastställdes. ' Av de handlingar som här bifogas framgår emellertid att alla förutsättningar föreligga för en positiv lösning redan för nu instundande budgetår. Det trängande behovet är så väl betygat att det skulle vara beklagligt om folkhögskolan finge vänta på denna av så talande skäl påkallade hjälp. Vi hänvisa till de åtföljande bilagorna, vilka tala för sig själva. Särskilt fästes uppmärksamheten vid skolöverstyrelsens varma tillstyrkan och den svenske diplomatiske representantens kraftiga förord. Ur en redan den 4 maj 1934 till kungl. skolöverstyrelsen avgiven inspektionsberättelse (åberopad i hans Senaste här bilagda tillstyrkan av det nu begärda något högre anslaget), vilken av hänsyn till utr-vnnm\t här icke i sin helhet torde behöva återgivas, vilja vi särskilt anföra följamle om det praktiska värdet av denna skolas verksamhet i sve|iskl"-vgil<-n vittnande ord: "Enligt lärarnas samstiinnnigzi uppgift iir (lvl du prultliskn iimnenu som mest intressera ungdomarna och jag måste vi-|'kli;.;vn giva milt erkiiimande åt såväl de triiarbeten, gossnrmi slöjdat, som åt flivkornas viivnzuler och