Motioner ¿ Första kammaren, Nr 4. 1 Nr 4. Av herr Johansson, Johan Bernhard m. fl., angående viss ändring 6 Lagen om värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring. Lagen om värnpliktiga, vilka hysa betänkligheter mot värnpliktens fullgörande i vanlig ordning, tillkom på sin tid för att därigenom befrielse från vanlig värnpliktstjänstgöring skulle kunna beredas dem, vilkas samvete förbjöd dem att bära vapen eller fullgöra annat arbete för krigsmakten. Det gällde alltså befrielse från ett värv, vilket ansågs bereda vederbörande verklig samvetsnöd. Emot en anordning av detta slag är givetvis intet att ur militär synpunkt erinra, även om man principiellt kan ställa sig betänksam gentemot att staten tillerkänner vissa individer rätt att av rent personliga skäl undandraga sig en allmän medborgerlig skyldighet, Emellertid föranleddes för det dåvarande icke några större olägenheter härav, så länge lagen gällde endast sådana, som av religiösa skäl vägrade att fullgöra sin värnplikt. Ett helt annat förhållande har inträtt, sedan lagens giltighet utsträckts att omfatta även s. k. "etiskt samvetsömmw. Redan då förslag framkom rörande lagbestämmelsernas utvidgning till att gälla även sådana, vilkas samvetsbetänkligheter grundades på andra än religiösa motiv, framhölls, att en dylik utvidgning skulle lämna utrymme för skilda tolkningar, att möjligheterna till ett bedömande av tillförlitligheten av anförda skäl mot värnpliktstjänstgöring i vanlig ordning skulle i hög grad begränsas samt att fältet kunde lämnas fritt för simulation och godtycke. Dessa farhågor hava visat sig blott allt för grundade. Det har visat sig, att lagens bestämmelser missbrukats på ett sätt, som, om missbruken tillåtas fortsätta, måste innebära allvarlig fara för landets försvar. Förhållandena hava utvecklats därhän, att chefen för generalstaben för något år sedan fann sig böra påpeka, hurusom en allmän utbredning av sådana missbruk kan väntas leda till, att försvaret kommer att vila på frivillig värnplikt, ett förhållande, som icke avses i gällande värnpliktslag. Så länge det gäller prövning av religiösa samvetsbetänkligheter, har det åtminstone hittills icke förelegat några mera betydande svårigheter att begränsa lagens tillämpning endast till medborgare, vilka enligt lagens uppfattning anses vara i behov av befrielse från vapentjänstgöring. Däremot torde det vara synnerligen svårt, för att ej säga omöjligt, att pröva andra än de religiösa betänkligheterna. Denna svårighet ökas i samma mån som en mer eller mindre illegal propaganda börjat påverka de värnpliktiga i syfte att förmå dem undandraga sig värnplikt genom utnyttjande av här ifrågavarande lagbestämmelser. MissBihrmg till riksrlagens protokoll 19.75. 3 saml. Nr 4-6. I
