6 Motioner i Första kammaren, Nr 101. talet domsagor beträffade, möjlighet icke funnes för häradshövdingen att nöjaktigt fullgöra sitt domarekall, om hans arbete ytterligare ökades. Förslaget innebure en betydande ökning av domarens göromål, då hans förutvarande rätt till ledighet betydligt inskränktes och då. det vore meningen, att häradshövdingen kontinuerligt skulle ägna sig åt handläggning och avdömande av alla viktigare mål. Ett kontinuerligt arbete av svårare art kunde icke kompenseras genom befrielse från kvantitativt lika mycket arbete av lättare art och mindre vikt. Därtill hade förslaget icke tagit någon hänsyn. Det vore att märka, att längre fram, då de blivande sekreterarna ej under sin notarietid fått utöva domareämbete på eget ansvar, deras kompetens för ifrågavarande uppdrag snarare torde bliva mindre än de nuvarande notariernas, särskilt som de efter kort tids tjänstgöring i hovrätten komme som sekreterare till i regel för dem okända domsagor. Förslaget ville avskaffa vikariatsystemet men skapade i själva verket flera nya vikarier, vilkas överlägsenhet i förhållande till förutvarande åtminstone kunde starkt ifrågasättas. Det vore fara värt, att det nu rådande sättet för utbildning av de unga juristerna vid häradsrätterna utbyttes mot något sämre. Det kunde även hända, att då utsikten att få sitta ting berövades notarierna, den nu rådande tillströmningen av unga jurister, vilka just för tingssittningen vid häradsrätten utförde ett för rättsskipningen oundgängligen nödigt, oftast hårt och alltid dåligt avlönat eller oavlönat arbete, helt utebleve. Skulle dessa farhågor visa sig grundade, skulle propositionens förslag långt ifrån att åstadkomma en förbättrad rättsskipning komma att föranleda en försämrad sådan. Beträffande de medelstora och mindre domsagorna vore anmärkningsvärt, att häradshövdingarna bleve nödsakade att kontinuerligt å alla tingssammanträden under året utan undantag handlägga och avgöra alla mål av någon betydenhet ävensom att tjänstgöra såsom ordförande vid alla rannsakningar, alla syner och alla ägodelningsrätter, som kunde förekomma, trots deras rätt till ledighet för lättnad i arbetet i avsevärd mån inskränkts och oaktat någon sekreterare eller annat biträde till arbetets utförande icke ställts till deras förfogande. Utskottet yttrade bland annat: "Vidkommande åter de domsagor, där sekreterare icke finnes anställd, synes det däremot utskottet som om man icke skulle kunna bortse från möjligheten att den nyssnämnda ordningens genomförande jämväl i dessa domsagor skulle åtminstone i vissa fall kunna medföra svårigheter. Det bör nämligen ihågkommas, att under någon tid framåt en del domsagor, där sekreterare kunna behövas, icke hinna att med sådana tjänstemän förses. Med hänsyn härtill anser sig utskottet böra föreslå, att i domsaga, där sekreterare icke ännu blivit anställd. häradshövding tills vidare bibehälles vid möjligheten att erhålla ledighet för semester, lättnad i arbetsbördan eller ombesörjande av enskilda angelägenheter å sådan tid att han därigenom vinner befrielse från högst tre allmänna sammanträden om året. Överstiger årliga antalet dylika samman
