Motioner l Första kammaren, Nr 143. 9 böra av riksdagen beviljas såsom extra anslag för anordnande av fortbildningskurser för småskollärarinnor att av Eders Kungl. Maj:t för ändamålet ställas till skolöverstyrelsens förfogande" Departementschefen säger sig villigt erkänna, att ett realiserande av det av de sakkunniga och överstyrelsen framförda uppslaget skulle kunna medföra vissa fördelar för lärarutbildningen. Han uttalar emellertid tvivel på lämpligheten att samtidigt med att verksamheten vid småskoleseminarierna inskränkes rikta in deras uppgifter på andra ändamål än de nuvarande. Det är emellertid att märka, att kurserna, som ju närmast skulle vara betingade av de för närvarande rådande abnorma förhållandena på småskollärarutbildningens område, givetvis skulle ha tillfällig karaktär och försvinna, då småskoleseminariernas organisation vunnit nödig stadga och seminarierna, som sig bör, kunna helt tagas i anspråk för sitt egentliga ändamål. Departementschefen anför vidare som skäl till att han ej anser sig kunna tillstyrka förslaget, att endast en bråkdel av småskollärarkåren skulle få fördel av de föreslagna nya kurserna. Att kurserna skulle få en starkt begränsad betydelse kan givetvis icke bestridas, men en dylik begränsning måste alltid ske, då fortbildningskurser för lärare anordnas, och den hindrar ju icke, att kurserna bliva av stor betydelse för dem, som få tillfälle att bevista desamma. Det bör här också särskilt understrykas, att kurserna skulle vara ett medel att minska den stora arbetslösheten bland utexaminerade småskollärarinnor, vilken tillkommit på grund därav, att genom statens försorg eller genom bidrag av statsmedel utbildats ett betydligt större antal lärarinnor, än skolorna på grund av den starkt sjunkande nativiteten behöva. Slutligen anför departementschefen som skäl för sitt avstyrkande budgetära hänsyn. Visserligen beräknas för budgetåret 1935/1936 ett med ej mindre än 33 035 kronor förhöjt belopp till småskoleseminarierna. Ökningen är emellertid blott skenbar. Den har huvudsakligen föranletts av att anslagen till seminarierna i Skara, Landskrona och Härnösand helt påförts anslaget till småskoleseminarierna, under det att anslaget till folkskoleseminarier minskats. Vidare ha en del uppräkningar gjorts, vilka icke motsvaras av ökade utgifter. I själva verket skulle kostnaderna för småskoleseminarierna, såsom helt naturligt är med hänsyn till de gjorda inskränkningarna, i stället komma att minskas. Det synes därför icke vara otillbörligt, att en anordning genomföres, vilken, på samma gång den bidrager till att seminariernas förefintliga lokaler och lärarkrafter bättre tagas i anspråk, är ägnad att främja lärarutbildningen och motverka den beklagliga arbetslösheten bland småskollärarinnorna. Såsom framgår av skolöverstyrelsens här ovan återgivna yttrande, skulle kostnaderna för fyra fortbildningskurser lämpligen kunna beräknas till 36 500 kronor. Huvudposten härav eller 31500 kronor skulle utgöras av statsbidrag till avlöning av vikarie för lärarinna, som vore tjänstledig för deltagande i kurs. Dessa kostnader anser Överstyrelsen böra utgå från förslags
