Sida:RD 1935 23.djvu/567

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

Molimwr i Fórsla /ca-nmmren, Nr 148. 3 Därest "J olin och Antonin Rettigs niuseifonder till Gefle stad" skolat stämpelbeläggas enligt klass lll uti den före den 1 juli 1933 gällande tariffen, vilket blivit fallet, om fru ltettig avlidit före sistnämnda dag, hade stämpelavgiften uppgått till 31l,490 kronor. Genom att således ett fåtal dagar före fru Rettigs död nya och högre skattesatser trätt i kraft hava museifonderna - utöver den stämpelavgift, som fru Rettig vid donationernas givande kunnat beräkna - belastats med en ytterligare stämpel av icke mindre än 306,980 kronor. Aven i ett annat avseende hava de förhöjda skattesatserna inverkat ogynnsamt på museidonationens slutliga belopp. Enligt bestämmelse i testamentet skall nämligen arvsskatt eller andra avgifter, som skola erläggas för vissa, i punkterna 1-24 och 30 av testamentet omförmälda donationer och pensioner, betalas av stärbhuset. Beräknat efter nu gällande arvsskattetariiï uppgår sammanlagda stämpelavgiften för dessa pensioner och donationer till 381343 kronor. Enligt den tariff, som gällde -/öre den 1 juli 1933, skulle stämpeln däremot uppgått till 215,758 kronor 75 öre, varför således ökningen i skattesatserna medfört en höjning i stämpelavgiften med 171,584 kronor 25 öre. Då enligt testamentet eventuellt uppkommande överskott, sedan alla legat, avgifter m. m. erlagts, skall tillfalla museistiftelsens byggnadsfond har denna på grund av förändringen i skattesatserna drabbats av en ytterligare minskning, motsvarande sistnämnda belopp eller 171,584 kronor 25 öre. Som förut nämnts har vid donationen knutits det villkoret, att Gävle stad skall ikläda sig ansvaret för museibyggnadens uppförande inom skälig tid samt för byggnadens och däri förvarade föremåls framtida underhåll. Donator har vidare lagt i testamentsexekutorns och utredningsmannens hand att avgöra vad som är att anse såsom "skälig tid". Vid bedömande härav synes böra tagas i betraktande den eventuella möjligheten att inom en ej alltför avlägsen framtid kunna väsentligen öka museidonationen genom att lägga avkomsten av denna till kapitalet. Stärbhusets nuvarande inkomst, vilken huvudsakligen hänför sig till i museidonationen ingående tillgångar, kan enligt uppgift av utredningsmannen beräknas till allenast cirka 40,000 kronor, varifrån dock skola avdragas skatter till rätt så stora belopp. Det är under sådana förhållanden påtagligt, att, därest man skulle vilja åstadkomma en verkligt betydande ökning av museidonationens kapital genom att lägga avkomsten till kapitalet, detta skulle taga så lång tid i anspråk, att den frågan snart skulle inställa sig, huruvida icke vad fru Rettig avsett med uttrycket "skälig tid" överskridits. Om man således icke kan avvakta en på nyss angivet sätt åstadkommen verkligt betydande kapitalökning, torde uttrycket "skälig tid" komma att givas en tämligen snäv tolkning. Utredningsmannen har ock i anslutning till ett dylikt resonemang gjort det uttalandet, att museet borde vara uppfört inom en tid av ungefär fem år efter frn Rettigs död. Förutsättningarna för staden att mottaga museistiftelsen och inom "skälig tid" uppföra museibyggnaden har emellertid kommit i ett annat och sämre läge genom den av de höjda skattesatserna föranledda reduceringen av donationen. Staden har givetvis vid sitt ställningstagandei frågan att söka göra klart för sig museidonationens verkliga värde. En av