Sida:RD 1935 23.djvu/568

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

4 Motioner i Första kammaren, Nr 148. utredningsmannen verkställd approximativ uppställning av det rettigska stärbhusets tillgångar och skulder per den 2 januari 1935 utvisar, att de för museistiftelsen tillgängliga realiserbara tillgångarna uppgå till cirka 93l,000 kronor. Häri har dock icke medräknats vare sig de belopp, som enligt vad ovan nämnts först sedermera, sedan rätt till avkastningen av beloppen upphört, komma att tillfalla museifonderna, eller den egendom in specie, som tilldelats museidonationen, bland annat museitomterna. heller har hänsyn tagits till att det belopp, som enligt testamentets bestämmelser avsatts för pensioner, 160,000 kronor, väsentligen överstiger pensionernas kapitaliserade värde enligt de vanliga skattetabellerna. Detta värde utgör nämligen cirka 42,700 kronor. Utredningsmannen är emellertid enligt föreskrift i testamentet skyldig att avsätta ett så. stort belopp, att räntan därav räcker till pensionerna. På. grund av nuvarande låga avkastning har beloppet icke kunnat sättas lägre än 160,000 kronor, motsvarande en medelavkastning av 4 procent. Bland ovannämnda realiserbara tillgångar ingå ä andra sidan femigävle belägna fastigheter, vilka i bouppteckningen upptagits till sina taxeringsvärden, tillhopa 383,800 kronor. Med hänsyn till förhållandena å fastighetsmarknaden i Gävle och den ringa avkastning, som ifrågavarande fastigheter, bland vilka även ingår en omodern fabriksbyggnad, nu lämna, kunna icke taxeringsvärdena tillnärmelsevis anses motsvara fastigheternas verkliga värden utan äro avgjort för höga i förhållande till dessa. Fastigheternas försäljningsvärde torde icke kunna sättas högre än tillhopa ungefär 230,o()o kronor. Härigenom reduceras museidonationens realvåfrde z' närvarande stund till c¿rka 780.000 kronor. För att söka ernå någon lättnad i museidonationens stämpelbeläggning och därigenom underlätta för staden att mottaga donationen hava stadsfullmäktige i Gävle inom den för ansökan till vederbörande hovrätt om restitution av arvsskatt föreskrivna tid i skrivelse till Kungl. Maj:t anhållit, att Kungl. Maj:t måtte på i skrivelsen närmare anförda skäl i proposition till riksdagen föreslå, att arvsskatt å "John och Antonie Rettigs museifonder till Gefle stad" skall utgå enligt de skattetarifl'er, som gällde före ikraftträdandet den 1 juli 1933 av förordningen den 30 juni 1933 (nr 431) om ändring i vissa delar av förordningen den 19 november 1914 (nr 381) om arvsskatt och skatt för gåva. Sedermera har Gestrike-Hälsinge hembygdsförbund i egenskap av centralorganisation för Gävleborgs läns museiinstitutioner och hembygdsföreningar i särskild skrivelse till Kungl. Maj:t instämt i den sålunda gjorda framställningen. Statskontoret har den ll september 1934 avgivit infordrat utlåtande i ärendet och däri allenast anfört, att ämbetsverket ansågs sig av principiella skäl icke kunna tillstyrka bifall till förevarande framställning. Kungl. Maj:t har ock genom beslut den 26 oktober 1934 förklarat, att Kungl. Maj:t funne framstiiMuingon icke föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd. - På denna punkt befinner sig således f. n. frågan om den rettigska museidonationens öde. Gävle stad har ännu icke fått sig förelagt att fatta slutgiltig ståndpunkt till frågan, huruvida staden bör och kan emottaga dona