Motioner i Första kammaren, Nr 156. 5 Nr 156. Av herrar Bergman och Larsson, J0l1an, angående höjd omsättnings- och utskänkningsskatt på spritdrycker. Konsumtionen av spritdrycker i Sverige är för närvarande långt högre per individ räknat än i de övriga nordiska länderna ocl- även betydligt högre än i England. Medan konsumtionen i Sverige av spritdrycker (ef- ter beräkning per liter å 50 procent) år 1933 utgjorde i det närmaste 4 liter per individ, utgjorde motsvarande konsumtion efter samma beräkningsgrund i Danmark o.1 liter och i Norge ej fullt 2 liter. Den överraskande låga siffran för Danmark, som före krigstiden hade den största konsumtionen i Norden (cirka 8 liter), är, som bekant, föranledd genom den starka beskattningen av spirituosa i vårt södra grannland. I Norge är konsumtionen per individ endast ungefär hälften så stor som i Sverige. I Norge har ingen sådan beskattning ägt rum, men där har man i stället med en annan metod vunnit ett resultat, som visserligen ej uppnår det danska, men dock är vida överlägset det svenska. Den norska metoden har varit lokala förbudsåtgärder (i städerna folkomröstning; av 67 städer i Norge ha tack vare vetoomröstningen endast 17 någon brännvinsförsäljning). I England (inklusive Wales) var konsumtionen av spritdrycker, efter samma beräkningsgrund som här ovan avgivits, år 1933 omkring 1 liter per individ från att åren efter kriget ha hållit sig kring cirka 3 liter. Även England har liksom Danmark en synnerligen hög beskattning av spirituosa, t. o. m. i vissa fall ännu högre än Danmark. Enligt den senaste, synnerligen omsorgslullt utförda redogörelsen i det den 23 oktober 1934 av rusdryckslagstiftningsrevisionen avgivna "Betänkande med förslag till spritdrycksförordning m. m." utgjorde skatten på spritdrycker i England beräknad efter liter ren alkohol (100 procent) till april 1918 5 kronor 20 öre, men utgör numera cirka 25 kronor 40 öre, medan den i Danmark enligt samma beräkning utgör 17 kronor 60 öre (20 kronor för utländska varor). Att den höga skatten medför ypperlig effekt i avseende på konsumtionens sänkning är allom uppenbart. Och att nedgången i statistiskt mätbar konsumtion icke kompenseras - som mången kanske föreställer sig - genom en så stegrad olaga handel att verkningarna eluderas, det framgår av statistiken över alkoholkonsumtionens sociala skadeverkningar i de olika länderna. Fylleriförseelserna ha i Sverige nedgått med högst 50 procent, jämfört med tiden före kriget, men i England ha de nedgått med ej mindre än 74 procent. Mången torde nu föreställa sig att en stegrad beskattning av spirituosa
