6 Motioner i Första kammaren, Nr 156. skulle medföra ekonomiskt katastrofala verkningar för staten. Erfarenheten från länder med hög spirituosabeskattning vederlägga kraftigt dessa farhågor. I Danmark hava statsinkomsterna av alkoholhaltiga dryckers beskattning ökats från omkring 16 miljoner kronor år 1913 till omkring.64 miljoner kronor år 1929, och ungefär på sådan höjd står alltjämt denna inkomstpost -därstädes, trots den starka nedgången i konsumtionen. Likartad erfarenhet har man i England. Nu har man ju icke ens ifrågasatt en så hög beskattning i Sverige som den i-dessa länder förekommande, men även de mindre höjningar som förekommit hos oss bekräfta utlandets erfarenhet i avseende på den allmänna tendensen. Den av riksräkenskapsverket meddelade uppgiften om behållna inkomsten av omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker upptager för de nedanstående budgetåren följande belopp (se statsverkspropositionens bilaga, lnkomsterna, Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning, sid. 41): ' Budgetåren 1929/1930 . . . . . . . . . . . . . . . . .. kronor 40,107,433 1930/1931 . . . . . . . . . . . . . . . . . . " 40,559,016 ' 1931/1932 .V . . . . . . . . . . . . . . . . . " 44,850,1l7 1932/1933 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67,496,972 1933/1934 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78,528,728 Riksräkenskapsverket skriver: "De i tablån redovisade större stegringarna av omsättnings- och utskänkningsskattens avkastning äro betingade av de höjningar i skattesatserna, som tid efter annan vidtagits" Dessa höjningar ha varit följande: Från och med den 1 juli 1929 höjdes procentsatsen för omsättningsskatten från 50 till 55 procent å detaljhandelns inköpspris. Den 1 februari 1932 infördes en särskild grundavgiit för omsättningsskatten med 60 öre för liter. Från och med den 1 juli 1932 höjdes grundavgiften till 1 krona för liter och procentsatsen till 60 procent å inköpspriset. Den 1 februari 1933 slutligen höjdes grundavgiften till 1 krona 60 öre för liter. Det statsekonomiska resultatet av de företagna höjningarna har sålunda varit mycket gott. Men det oaktat ha höjningarna haft den goda verkan att konsumtionen sjunkit. Brännvinskonsumtionen i Sverige (beräknad efter liter a 50 procent) har utgjort per invånare: 1931 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 4.9 liter 1932 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 4.5 " 1933 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 3.9 " Det visar sig således även i Sverige och vid liven så små skattehöjningar som här förekommit i jämförelse med Danmark och England, att minskad konsumtion och stegrad stotsinkomst låta sig förenas." En beskattning av icke blott obehövliga utan även skadliga varor är ¥ ¥
