2 Motioner i Första kammaren, Nr li. I detta sammanhang må framhållas, att omförmälda § 17 i sistnämnda lag icke närmare angiver, efter vilka grunder ersättning må utgå. Det torde enligt vad jag erfarit icke vara alltför ovanligt, att länsstyrelserna, som omhänderhava prövningen av ersättningsfrågorna, tillämpa olika grunder vid sina bedömanden, varför ersättningsbeloppen i likartade fall kunna komma att väsentligen variera, beroende på vilken länsstyrelse som bedömt fallet. Särskilt i fråga om ersättning för ådragen kropsskada synes det mig angeläget. att enhetliga grunder vinna tillämpning. Storleken av den ersättning, som i det särskilda fallet bör utgå, torde lämpligen bestämmas efter de grunder. som fastställts för beräknande av ersättning enligt olycksfallsförsäkringslagen. På grund av vad jag sålunda anfört, får jag vördsamt hemställa, att riksdagen måtte besluta, att i skrivelse till Kungl. Maj:t -anhålla 1:o) att utredning måtte verkställa;s rörande dels möjlighet att av statsmedel utbekomma ersättning efter enahanda grunder vid fullgörandet av medborgerlig förpliktelse enligt brandstadgan som vid dylika förpliktelsers fullgörande enligt lagen den 14 oktober 1914 om förekommande och släckning av skogseld § 17, dels ock enhetliga grunder för bbestämandet av ersättningarna, 2:o) att Kungl. Maj:t därefter måtte för riksdagen fram lägga det förslag. vartill denna utredning kan giva anledning. Stockholm den 15 januari 1935. Olof Carlsson. --i--:.-ii
