Sida:Så fungerar Wikipedia.djvu/17

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

Eller så kan den ha blivit nedklottrad (och ingen har hunnit återställa den än – mer om det också senare).

Det finns ingen deadline

Till skillnad från tryckta uppslagsverk har Wikipedia ingen deadline, inget stoppdatum då allt ska vara färdigt för tryck.

Det här kan man se på två sätt:

Det negativa. Artiklarna är inte färdiga när du läser dem. De är inte perfekta, varken strukturellt eller språkligt. Det finns felstavade ord. Det finns luckor i artikelfloran. Det finns artiklar med mycket märklig betoning:

  • personer som beskrivs med hjälp av frisyrer istället för mångåriga karriärer,
  • händelseförlopp som ömsom beskrivs i svepande ordalag och ömsom detaljerat, och
  • viktiga delar som saknas.

Och kanske värst av allt: Det finns rena faktafel.

Det positiva är å andra sidan att artiklarna går att ändra på ett litet kick. Vet man till exempel att Karl XII inte dog av för mycket ärtsoppa, då kan man ändra det så att det blir tydligt att han blev skjuten i huvudet. Nya artiklar går lätt att skapa. Och även om ingen har dött av några felstavade ord tar det inte mer än tio sekunder att korrigera ”åtminstonde” till ”åtminstone”, vilket kan vara skönt att veta innan man skriver ut en artikel.

Alla bestämmer - du också

I och med att vem som helst kan skriva på Wikipedia är det som upplagt för att det ska bli konflikter om vilken version av sanningen som ska skildras i artikeln. Lyckligtvis är de här konflikterna något som vanliga läsare sällan märker något av. Det beror på att det finns ett verktyg för att hålla oenigheterna utanför artiklarna. Varje artikel har varsin diskussionssida. De når man via en flik med texten ”Diskussion” längst upp på sidan. Där diskuteras större förändringar och efter hand utformas en strategi för att göra artiklarna så neutrala som möjligt.

Det sättet att resonera sig fram till vilken version som ska gälla bygger på konsensus och dikteras av Wikipedias policy. Konsensustanken är egentligen bara underställd kravet på att informationen i artiklarna ska vara neutral. Oavsett om hundratusen användare skulle försöka införa att jorden är platt skulle detta alltså inte införas i någon artikel på Wikipedia. Skillnaden mellan demokrati och konsensus är att demokrati kan avgöras av en enda rösts överläge, medan konsensus kräver en rejäl utvärdering av varenda