Sida:Så fungerar Wikipedia.djvu/19

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

är. Ens IP-adress sparas dock i artikelhistoriken, så helt anonym kan man inte vara. (En IP-adress är lite förenklat den unika sifferkombination som ens dator blir tilldelad, ibland temporärt, när man surfar på nätet. Det finns flera metoder att spåra IP-adresser. Enligt lag är internetleverantörerna skyldiga att spara uppgifter om vem som använt vilken IP-adress vid varje tillfälle.)

Att anonyma människor kan skriva betyder att en artikel om internationella brottmålsdomstolen kanske inte är skriven av en jurist eller juridiskt kunnig. Den kanske bara översattes från engelskspråkiga Wikipedia. Det finns inga krav på några som helst förkunskaper.

Nackdelen är uppenbar. Men fördelen med anonymiteten är att Wikipedia har blivit en ren meritokrati. Ingen får fördelar för att den påstår sig vara professor och ingen diskrimineras. Istället är det bidragen till Wikipedia som bedöms.

Wikipedia är aktuell

30 sekunder efter att Melodifestivalen avslutats finns nästan garanterat vinnarens namn infört på Wikipedia. Likadant med VM, OS, Nobelpriset och andra stora händelser. Nästa dag är artiklarna mycket större och bättre. Det kan vara väldigt praktiskt när man förväntas ha en överblick över ett skeende som pågår just nu och inte har tid/lust/ork att läsa igenom ens morgontidnings alla artiklar om ämnet.

Just sådana stora nutida skeenden har tenderat att dra till sig stora skaror användare, vilket betyder att de mest extrema åsikterna åt alla håll slipas bort ganska fort. Tyvärr har detta lett till att många lite mindre aktuella områden har blivit eftersatta: personer som numera är inaktiva men under 1960-talet hade en stor karriär saknar ofta artiklar, geografiska områden som ligger långt borta har korta artiklar, samt ämnen som inte hör till kategorierna sex, religion, populärkultur, politik, våld, sport och omstridda fenomen (i vid bemärkelse) får sällan några utmärkta artiklar.

Det tekniska

Wikipedia bygger på programvaran MediaWiki. MediaWiki är fri programvara och har därmed öppen källkod. Detta gör att programmet hela tiden utvecklas och får nya funktioner. Det finns till exempel ett otal extraverktyg som enskilda användare har knåpat ihop. Bland dessa finns ett verktyg som skapar tabeller automatiskt.

MediaWiki är skriven i programspråket PHP och kräver databashanteraren MySQL för att fungera. MySQL (som uttalas Maj S Q L) ägs av ett svenskt företag som numera är dotterbolag till Sun Microsystems.


19