sådana överenskommelser, även utan direkt ersättning. Genom att på så sätt helt eller delvis avstå från egendomens spekulativa värde minska de i motsvarande mån den arvsskatt, som deras efterkommande ha att betala och som för stora egendomar i England är oerhört betungande. Slående exempel kunna anföras på att också markägarnas allmänanda och sinne för hembygdens skönhet spelar en roll. Fideikommissarien till ett gods i East Sussex ville utan ersättning skriva ett servitut mot bebyggelse, men hans »trustees» vägrade. För att få deras tillstånd avstod han då för livstid från all avkastning ifrån godset och ställde dessutom en kontant summa till släktens förfogande. Vid Moreton-in-the-Marsh i Cotswolds har ett landskapsreservat om 2 000 hektar avsatts på begäran av markägaren, som i ersättning blott fått mindre arealer anvisade för eventuell bebyggelse. Avsättning av landskapsreservat genom inköp eller ersättning till markägarna förekommer också, främst kring storstäder, exempelvis London och Birmingham. För en tredjedel av ett över kvadratmilstort landskapsreservat i East Sussex ha ersättningar betalats. Här har County Council gått så långt som till att köpa in hus på höjderna för att riva dem och återställa det känsliga landskapets mjuka horisontlinje.
Svårigheter att genom planering ernå ett tillfredsställande landskapsskydd föreligga i många fall, framförallt beroende på att planmyndigheten icke kan eller icke anser sig kunna betala de ersättningar till markägare, som skulle krävas. Det har också framhållits, att en del lokalmyndigheter äro mera intresserade av skatteobjekt än landskapsskönhet. l båda dessa avseenden bli förhållandena gynnsammare för en god planering, om de lägre lokalmyndigheterna överlämna ansvaret härför till vederbörande County Council, såsom alltmera sker. Det svåraste problemet synes vara att få till stånd en tillräckligt verksam byggnadskontroll vid kusten. För att nå detta mål har en kommitté, tillsatt av tre för friluftsliv, hembygdsvård och naturskydd verkande riksorganisationer, föreslagit bland annat ökad centralisering av planarbetet och revidering av principerna för ersättningar, bland annat genom att tillämpa samma grunder för utbetalningen som enligt lagen mot radbebyggelse.
Planarbetets resultat och mål, i vad det avser landsbygdens bevarande, må illustreras med några exempel. Arealer uppgivas i kvadratmil, d. v. s. 10 000-tal hektar, dels efter sifferuppgifter erhållna på ort och ställe, dels efter mätning på erhållna kartor. Londons Green Belt Scheme beräknas komplett skola omfatta 4,6 kvadratmil, inräknat arealer i North Downs. Det förverkligas i huvudsak genom inköp, men planlagen väntas bli till god hjälp särskilt i North Downs. Birmingham vill med planlagens hjälp tiodubbla sina äldre reservat och bevara sammanlagt 2 kvadratmil angränsande landsbygd »genom överenskommelse eller på annat sätt». South Downs är en höjdsträckning 6–8 mil från London strax innanför sydkusten med ett öppet landskap som liknar Österlen i Skåne. County Councils i East och West Sussex började sitt regionplanearbete med en plan enbart omfattande South Downs, i avsikt att i tid få detta landskap skyddat. I denna plan, som förelåg 1938, hade i West Sussex av planområdets 3,3 kvadratmil de högre delarna, 2,5 kvadratmil, lagts som ett bruksområde ungefär motsvarande den nya »rural zone» med sträng byggnadskontroll avsedd att ge planmyndigheten möjlighet att för varje byggnadslov sätta villkor i fråga om byggnads placering och utseende, och till ytterligare säkerhet hade föreskrivits förbud mot varje starkare exploatering än som motsvarar 1 hus per 40 hektar. Godkännande härav (utan ersättning) hade inkommit från alla hundra markägarna utom en liten markägare. Av de 1,4 kvadratmilen »downland» i East Sussex var 1938 redan över 1 kvadratmil definitivt skyddat som fullständigt landskapsreservat, och underhandlingar pågingo om samma skydd åt en del av återstoden. I Cotswolds, höjdpartiet mellan Thames och Severn, hade man i regionplaner, som voro under arbete 1938, anvisat blott några få procent av marken till byggnadsområden. Inom återstoden av landsbygden
