Sida:SOU 1940 12.djvu/37

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
35

naturbeskaffenhet, deras grad av användbarhet för olika sorters friluftsliv, vidtagna eller planerade åtgärder för underlättande av friluftsliv å områdena samt angående äganderättsförhållandena (kronojord, kyrklig jord, kommunal jord, samt fideikommissjord och annan jord i enskild ägo). Å kartblad i skalan 1:400 000 hava med motsvarande beteckningar som i sammanställningarna inlagts samtliga de såsom lämpliga friluftsallmänningar föreslagna områdena. På dessa kartblad ha även genom streckning utmärkts de övriga områden, vilka enligt uppgiftslämnarna erbjöde goda badstränder eller eljest kunde anses vara av värde för friluftslivet. Slutligen hava å kartorna i olika färger inlagts alla de statliga, ecklesiastika och kommunala skogar ävensom allmänningsskogar, om vilka det med hänsyn till deras läge och storlek m. m. kunnat antagas vara av intresse att äga kännedom.

En hela landet omspännande inventering av denna art kan uppenbarligen icke giva ett i alla detaljer tillförlitligt resultat. Det föreliggande inventeringsmaterialet är också såsom redan förut antytts ganska ojämnt. Beträffande en del landsändar är det mycket detaljerat och torde kunna sägas omfatta praktiskt taget allt vad där finnes av markområden, som äro av något större intresse för friluftslivet. Beträffande andra delar av landet äro uppgifterna mindre fullständiga. Härtill kommer att de som stå för uppgifterna angående de olika områdenas värde för friluftslivet icke alltid utgått från enhetliga bedömningsgrunder. Dessa ha i vissa hänseenden växlat allt efter uppgiftslämnarnas syn på friluftslivets förutsättningar och behov. Inventeringen måste trots detta anses ha givit en för utredningens arbete tillräcklig överblick över tillgången inom landets olika delar på för friluftslivet värdefulla markområden samt en god vägledning vid bedömandet av i vilken omfattning särskilda åtgärder behöva vidtagas för att för framtiden trygga erforderliga markområden för den icke jordägande befolkningens friluftsliv. Därjämte torde emellertid inventeringsmaterialet kunna komma till nytta såsom primärunderlag för de mera detaljerade undersökningar, vilka utgöra förutsättning för en god lösning av markfrågan för invånarnas friluftsliv inom olika lokala områden. För sådant ändamål synes det insamlade materialet böra överlämnas till något lämpligt organ, exempelvis statens fritidsnämnd, som kan vid behov hålla det tillgängligt för vederbörande. Av många skäl låter det sig nämligen icke göra att publicera inventeringsmaterialet ens i bearbetat skick. Utredningen måste därför också här i stort sett inskränka sig till att lämna en kort redogörelse för inventeringens huvudsakliga resultat.

Såsom var att vänta visar inventeringen, att tillgången på för friluftsliv lämpliga marker inom nästan alla delar av landet är god och ofta riklig. Hela antalet i inventeringsmaterialet förekommande lokaler av olika slag uppgår till i det allra närmaste 600; de utgöras i första hand av områden och platser lämpliga för bad och camping, vidare skogsmarker för vandringar, promenader och skidsport, områden lämpliga för orientering, replipunkter för båtsport och ankarplatser, sportfiskevatten, platser lämpliga för ungdomsläger, skid- och raststugeplatser. I materialet befinner sig även ett och annat område,