Sida:SOU 1944 69.djvu/301

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
299
Signaturförfalskning.
12: 9
9 §.


En säregen och betydelsefull art av bevismedel utgöres av de signaturer, som å konstverk pläga anbringas av dessas upphovsmän, i form av en karakteristisk namnteckning eller ett särskilt konstnärsmärke. Åsättande av signatur innebär, att konstnären betecknar det ifrågavarande verket såsom av honom utfört eller godkänt. Signatur plågar sålunda icke åsättas ett verk, som utgör allenast en förstudie utan självständigt värde eller som konstnären, ehuru det är fullt färdigt, icke anser fullvärdigt och därför icke vill stå för såsom konstverk.

Den auktorrättsliga lagstiftningen har upptagit konstnärs signatur till reglering ur vissa synpunkter. Lagen den 30 maj 1919 om rätt till verk av bildande konst stadgar sålunda i 4 § att, där ej annat visas, såsom upphovsman till ett konstverk skall anses den, vilkens signatur är anbragt å verket. Enligt 8 a §, införd år 1931, gäller att, utan tillstånd av konstnären själv, annan icke må å konstverk anbringa hans signatur; är verk av grafisk konst tillkommet genom avtryck från platta av metall, sten, trä eller annat material, må signering ej av annan verkställas, ändå att konstnären därtill samtyckt. Vidare stadgas förbud mot att å efterbildning av konstverk i något fall anbringa konstnärens signatur på sådant sätt, att därav kan uppkomma förväxling mellan efterbildningen och originalverket. Överträdelse av bestämmelserna i 8 a § är enligt 19 § belagd med bötesstraff.

Konstverkslagens nu anförda stadganden syfta till att bereda både konstnären och allmänheten skydd mot att kopior – i första hand sådana som tillkommit på lovligt sätt – skulle kunna utgivas som originalverk och att mindervärdiga kopior skulle komma att anses såsom fullgoda. Även signering på vilseledande sätt av en olovligen framställd kopia är förbjuden. Det förbjudna förfarandet uppfattas såsom oegentligt ur auktorrättsliga synpunkter och, enligt vad det låga straffet giver vid handen, nära nog såsom allenast en ordningsförseelse. Tydligt är emellertid att obehörig signering av en efterbildning kan vara ett led i en brottslig verksamhet av mycket allvarlig karaktär. Saluförande såsom original av olovligen framställda efterbildningar av kända konstnärers verk underlättas högst väsentligt. om de försetts med signatur såsom originalverk. Därigenom kan stor skada tillskyndas köpare och, i synnerhet om förfarandet sker i större omfattning, även de konstnärer vilkas signaturer missbrukas. Häremot erbjuda konstverkslagens ovan berörda bestämmelser icke ett tillnärmelsevis effektivt straffskydd. Jämväl är att märka, att de endast hänföra sig till obehörigt anbringande av en konstnärs signatur å originalverk av honom eller efterbildningar därav. Den ur vissa synpunkter grövre kränkning som sker därigenom att en konstnärs signatur anbringas å en produkt, som icke ens utgör efterbildning av något verk av honom, medför icke någon påföljd enligt konstverkslagen.

Rätta platsen för straffbud mot rättskränkningar av den nu angivna innebörden torde ock vara i allmänna strafflagen. Försäljning av en produkt,