Sida:SOU 1944 69.djvu/442

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till: navigering, sök
Den här sidan har korrekturlästs

440

Personer underkastade ämbetsansvar.

25: 12

hithörande enskilda anstalter märkas anstalt som av Konungen erkänt! såsom allmän alkoholistanstalt enligt alkoholistlagen den 12 juni 1931 32 Q eller såsom allmän uppfostringsanstalt enligt lagen om tvångsuppfostran den 13 mars 1937 5 § samt skyddshem som godkänts av Konungen enligt barnavårdslagen den 6 juni 1924 44 §. Då enskilda sinnessjukhus enligt sinnessjukstadgan den 19 september 1929 112 § godkännas av medicinalstyrelsen, blir enligt förslaget deras inbegripande beroende på Konungens förordnande enligt tredje stycket av förevarande paragraf.

Vad härefter beträffar kommunikationsinrättningar har enligt 19: 4 i förslaget förhöjt straffskydd mot sabotage förlänats även enskilda företag oberoende av sådant fridlysningsförordnande av Konungen som förutsättes i SL 19: 14. Sådant förordnande kan alltså icke läggas till grund för ämbetsansvaret. I stället har förslaget såsom förutsättning härför uppställt Konungens godkännande enligt därom givna bestämmelser, t. ex. beträffande järnväg med flera anläggningar enligt expropriationslagen den 12 maj 1917 1 § 2 punkten och beträffande luftfart i regelbunden trafik å viss luftfartsled eller anläggning av flygplats för allmänt bruk enligt förordningen om luftfart den 26 maj 1922 33 §. Vidare upptar förslaget icke blott såsom SL 25: 15 och 22 vattenbyggnad och järnvägsanläggning utan all verksamhet för allmän samfärdsel. Av statens kommunikationsinrättningar inbegripas sålunda post, telegraf, telefon och radio. Vid enskild spårvägsanläggning, vilken icke omfattas av SL 25: 22 andra stycket (SvJT 1943 rf s. 37), kommer enligt förslaget Konungens koncession att medföra ämbetsansvar. Däremot kommer på grund av frånvaron av sådan koncession att från ämbetsansvar uteslutas den yrkesmässiga automobiltrafiken till vilken trafiktillstånd meddelas av biltrafiknämnden och vissa andra underordnade myndigheter, fartygstrafiken och sådan luftfart för vilken tillstånd meddelas av luftfartsmyndigheten. I den mån för viss eller vissa av de kommunikationsinrättningar som icke äro föremål för Konungens koncession ämbetsansvar skulle finnas påkallat, kan särskilt förordnande därom meddelas enligt tredje stycket av paragrafen.

Inom de enskilda kommunikationsinrättningarna innebär förslaget en utvidgning av ämbetsansvaret även i ett annat avseende. I SL 25: 22 och 15 är detta ansvar begränsat till vad tjänstemännen åligger att iakttaga till förekommande av olyckshändelse, d. v. s. till den egentliga säkerhetstjänsten. Kommittén har i samband med ovannämnda utvidgning av kretsen utav skyddade kommunikationsinrättningar ansett ämbetsansvaret böra omfatta driften i dess helhet vid inrättningen. Till driften höra såväl verksamheten inom säkerhetstjänsten som den verksamhet i övrigt som riktar sig gentemot allmänheten. Den allmänna samfärdselns betydelse i nutida samhällsliv gör det angeläget, att samtliga sidor av driftsverksamheten förlänas straffskydd.

Till inrättningar för allmän samfärdsel böra hänföras även de för järnvägsdrift arbetande kraftverken. Personal som biträder i sådan drift av ett kraftverk att järnvägsdriften är beroende därav blir alltså ansvarig på samma sätt som personal som har sin verksamhet direkt inom järnvägsdriften.

Vid kommunikationsinrättningar och inrättningar för vård av dem som äro