| 5. | Skrivmaterial m. m. | 600:– |
| 6. | Arvode åt naturskyddskommitténs sekreterare | 2 500:– |
| 7. | Arvode åt sekreterarebiträde | 2 000:– |
I professor Sernanders förenämnda (s. 51) betänkande rörande det
svenska naturskyddets organisation och statliga förvaltning redogöres (s. 184
o. f.) för vissa dittills framkomna förslag till omorganisation. Dessa förslag
kunde enligt Sernander indelas i två grupper. Enligt den ena skulle den
centrala myndigheten förläggas till Naturhistoriska riksmuseet. Enligt den
andra skulle finnas en mera självständig skapelse, en verklig
statsinstitution, direkt ansluten till något departement. För egen del fann Sernander
upprättandet av ett särskilt statsämbetsverk för naturskyddet vara en
viktig och trängande reform. Naturskyddsärendena borde enligt hans mening
överföras från Vetenskapsakademien till ett under
ecklesiastikdepartementet direkt lydande självständigt ämbetsverk med – efter mönster av
riksantikvarieämbetet – en naturskyddsprefekt såsom chef samt två
naturskyddsintendenter vid hans sida ävensom ett mindre sekretariat.
Prefekten och intendenterna skulle tillsammans bilda ett
naturskyddskollegium, som hade att efter särskild instruktion handlägga
naturskyddsärendena. Vissa ärenden skulle ombesörjas av prefekten. Denne liksom
intendenterna borde äga en framstående, väl vitsordad naturhistorisk bildning. Vid
sidan av detta ämbetsverk borde finnas ett naturskyddsråd, i vilket följande
institutioner och deras målsmän kunde tänkas vara företrädda:
professorerna i botanik och växtbiologi vid Uppsala och Lunds universitet samt
Stockholms och Göteborgs högskolor, cheferna för botaniska avdelningarna vid
Naturhistoriska riksmuseet och Statens skogsförsöksanstalt, professorerna
i skogsskötsel och botanik vid Skogshögskolan, föreståndarna för Svenska
mosskulturföreningen och Aneboda-institutionen, professorerna i zoologi
och geologi vid Uppsala och Lunds universitet samt Stockholms högskola,
cheferna för de zoologiska avdelningarna vid Naturhistoriska riksmuseet
samt entomologiska avdelningen av Centralanstalten för försöksväsendet
på jordbruksområdet, intendenten för zoologiska avdelningen vid
Göteborgs museum samt chefen för Sveriges geologiska undersökning.
I ett av vetenskapsakademien naturskyddskommitté den 26 februari 1936 över betänkandet avgivet, av akademien åberopat yttrande framhöll kommittén att, innan man toge ståndpunkt till frågan om det statliga naturskyddets organisation, det vore nödvändigt att klargöra för sig, vilka dettas väsentliga arbetsuppgifter skulle vara. Kommittén ansåg sig i största korthet böra angiva dem på följande sätt.
Naturskyddet kan sägas uppvisa två i varandra övergående sidor, den ena
en rent vetenskaplig, den andra en allmänt kulturell. Det bör för kommande
forskning bevara representativa delar av svensk natur eller svenska
naturobjekt. Det bör å andra sidan vaka över att de för den materiella odlingen
184
