Sida:SOU 1951 5.djvu/192

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till: navigering, sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


ärenden rörande jordbrukets rationalisering samt rörande utdikningar och vattenavledningar samt därmed sammanhängande naturskyddsfrågor kunde dock åberopas som skäl för att naturvårdsmyndigheten förlades inom lantbruksstyrelsen. Genom bland annat lantbruksnämnderna i de olika länen och deras ortsombud har även denna styrelse en lokal representation, möjlig att utnyttja i naturskyddets tjänst.

Riksantikvarieämbetet har bland annat till uppgift att handlägga frågor rörande skötseln och vården av fornminnena och byggnadsminnena. Riksantikvarieämbetet äger en mycket omfattande lokal representation genom landsantikvarierna och riksantikvariens ortsombud. I samband med uppgörandet av den nya ekonomiska kartan företas en allmän fornminnesinventering, vilken skulle kunna utvidgas att omfatta även naturskyddsobjekten. Även om naturskyddet och kulturskyddet utgått från delvis olikartade utgångspunkter år den praktiska handläggningen ofta identisk. I fråga om vården av det kulturpåverkade landskapet kan man icke draga någon gräns mellan fornvårdens och naturvårdens uppgifter. Vården och skyddet av det äldre kulturlandskapet med dess ängar och hagar komma alltid att vara en gemensam angelägenhet för fornminnesvården och naturskyddet. Denna samhörighet har i andra länder kommit till uttryck på olika sätt. I Danmark ingår sålunda skyddet åt fornlämningarna som en del i naturskyddslagen och i Amerikas Förenta Stater förvaltar National Park Service även fornminnena och byggnadsminnesmärkena. Naturvårdsmyndighetens förläggning till riksantikvarieämbetet kunde befordra samordnandet av kulturskyddets och naturskyddets intressen.

Med hänsyn till att många skyddsobjekt i vårt land hänföra sig till skogsproblem och på grund av de väl utbyggda skogsvårdsstyrelserna i de olika länen kunde man även tänka sig en anknytning av naturvårdsmyndigheten till skogsstyrelsen.

Ur vissa synpunkter kunde slutligen ifrågakomma att naturvårdsmyndigheten knötes till kammarkollegiet. Förutom den för naturskyddet betydelsefulla uppgift, som åvilar kollegiet i frågor vilka regleras genom vattenlagen (jfr s. 48), handlägger kollegiet även andra i detta sammanhang viktiga ärenden. Kollegiet handhar sålunda den rättsliga vården av frågor av större betydelse rörande dispositionen av ecklesiastik mark och även frågor om dispositionen av kronans marker ovan odlingsgränsen samt renbetesfjällen inom Jämtland och Härjedalen. Förvaltningen av kronan tillhöriga holmar och skär, som icke tillhöra visst hemman, handhas jämväl av kollegiet, liksom det har tillsynen över frågor rörande fiskevatten, som ej äro i enskild ägo, samt territorialvattnet. Den överblick, som naturvårdsmyndigheten måste äga över vården av naturvärdena i landet, kunde främjas genom den befattning kollegiet har med den allmänna