Sida:SOU 1962 36.djvu/113

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
111

beståndet av nationalparker, naturminnen och domänreservat. I denna fråga har utredningen haft överläggningar med bl a vetenskapsakademiens naturskyddskommitté. Utredningen anser sig kunna sammanfatta de från vetenskapligt håll framförda synpunkterna på följande sätt.

Ur vetenskaplig synpunkt vore det önskvärt, att de ur olika synpunkter mest skyddsvärda och skyddsbehövande föremålen och områdena objektivt utvaldes och därefter fridlystes med lämpliga skyddsföreskrifter.

Verkligheten är emellertid helt annorlunda. Vad som blivit skyddat är mestadels rester, som förblivit outnyttjade på grund av avlägset läge, ringa ekonomiskt värde vid avsättandet eller andra för skyddsvärdet strängt taget ovidkommande skäl. Största delen av vårt lands objektivt sett mest skyddsvärda naturföremål och naturområden har icke fridlysts och ej heller blivit föreslagna till fridlysning.

De fridlysta objekten är i och för sig talrika. Till stor del är de visserligen kuriosa i ett naturaliekabinett i det fria. Sådana »märkliga» naturföremål, träd, flyttblock o s v bör dock ej föraktas; många av dem är framträdande i landskapet, imponerande genom sina dimensioner eller på annat sätt och långt värdefullare än det som skulle ha kommit i stället om de förstördes. De fridlysta områdena är av mycket mångskiftande karaktär, men kan ändock inte sägas representativt företräda det svenska natur- och kulturlandskapet. I viss mån är detta en följd av att »märklig» naturbeskaffenhet fått betraktas som mer värd att skydda än typisk eller representativ. Naturreservaten är också ofta otillräckliga i storlek. De är mycket ojämnt fördelade på kategorier och geografiska zoner. Bl a har efter utbrytningen av Akkajaure m m ur Stora Sjöfallets nationalpark större sjöar som i sin helhet ligger inom reservaten saknats, ett förhållande som dock i någon mån rättats till genom tillskapandet av Padjelanta nationalpark. Ingen stor eller medelstor älv åtnjuter skydd. Många former av fjällvegetation, olika slags skog, vissa typer av myrvegetation o s v saknas och våra kuster och skärgårdar är endast i ringa omfattning skyddade i form av fridlysta områden.

F. Friluftslivets behov

1. Det framtida behovet av frilufsområden

I samband med inventeringen av naturområden har utredningen till länsstyrelserna ställt frågan, om det med hänsyn speciellt till de växande tätorterna och kommunikationernas utveckling kan bedömas, vilka större områden, som för framtiden bör reserveras för fritidsändamål. Utredningen anhöll vidare att få dessa områden indelade i