Sida:SOU 1962 36.djvu/141

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

SJUNDE KAPITLET
Om fritidens utnyttjande i dag och i framtiden

A. Den ökade fritiden

År 1900 beräknades den sammanlagda normala arbetstiden under ett år till drygt 3100 timmar. Den har därefter minskats med ungefär en tredjedel och är nu omkring 2 100 timmar per år.

Fram till år 1919 tillämpades i stort sett 60—70-timmars vecka. År 1919 tillkom lagen om 48-timmars vecka, som dock först efterhand infördes inom alla yrkesområden. Så kom år 1957 lagen om 45-timmars vecka införd under en 3-årsperiod, och inom räckhåll ligger nu 40-timmarsveckan. I allt större utsträckning blir lördagarna arbetsfria genom denna minskning och omläggning av arbetstiden.

Parallellt med minskningen av arbetstiden per vecka går utvecklingen ifråga om semestern — den sammanhängande längre ledigheten från arbetet med bibehållna löneförmåner. Den var tidigare en sällsynthet för gemene man. När en vanlig arbetare i början av seklet blev ledig, var det huvudsakligen genom arbetslöshet, strejk eller lockout.

År 1919 beräknades omkring 113 000 arbetare ha en viss semester garanterad, vanligen mindre än en vecka, genom avtal på arbetsmarknaden. År 1937 hade siffran stigit till 575 000 eller omkring tre fjärdedelar av alla avtalsberörda arbetare. Av dem beräknades emellertid 60 % ha kortare semester än sex dagar. För tjänstemännens del var två veckors semester (12 arbetsdagar) det vanliga på 1930-talet.

År 1938 lagfästes semestern med 12 arbetsdagar per år för alla anställda med minst ett års anställning. Lagstiftningen utvecklades sedan år 1951 med treveckorssemestern, och för närvarande pågår utredning om fyra veckors semester.

Semesterreformerna har visserligen beträffande vissa grupper i samhället inneburit, att man lagstiftningsvägen fastställt rättigheter, som i praktiken redan varit erkända, men de har därtill medfört stora förändringar ifråga om semesterns omfattning och därmed också givit stora nya grupper möjlighet till miljöbyte och längre sammanhängande turistfärder.

Svenska folket disponerar nu ett mångdubbelt större antal semesterdagar än tidigare. Man beräknar, att mer än 2,5 miljoner arbetstagare nu