Sida:SOU 1962 36.djvu/348

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs

346

slag som åsyftas i 23 § icke vara underkastade tillståndsplikt enligt naturvårdslagen.

Beviljat täkttillstånd och i anslutning därtill meddelade föreskrifter bör även gälla i förhållande till ny innehavare av täkten.

Som villkor för tillstånd kan bl a föreskrivas att täkt jämte återställningsarbeten skall vara avslutad före viss tidpunkt. Om tillstånd icke utnyttjats till fullo vid denna tidpunkt, förfaller det såvitt avser då outtagna massor, såvida ej länsstyrelsen efter ansökan beviljat anstånd. Har tillståndet förfallit bör exploatören anmanas att utföra återställningsåtgärder beträffande redan gjorda ingrepp vid äventyr att sådana eljest med anlitande av ställd säkerhet verkställes genom länsstyrelsens försorg. Brott mot föreskrifter givna som villkor för tillstånd är straffbelagt enligt 42 §. — Om utredningens förslag om täktavgift genomföres, bör i tillståndsbeslutet intagas en erinran om skyldigheten att erlägga sådan avgift.

24 §.

För skälen till den av utredningen föreslagna gränsdragningen mellan naturvårdslagens och byggnadslagstiftningens tillämplighetsområden i vad gäller företag som avses i 20—23 §§ har tidigare redogjorts (se beträffande arbetsföretag i allmänhet sid 259 samt täktverksamhet sid 299). Med arbetsföretag vars tillåtlighet med hänsyn till deras inverkan på naturen skall prövas i särskild ordning åsyftas främst företag enligt vattenlagen. Bestämmelserna i ifrågavarande §§ torde vidare icke böra äga tillämpning å arbete, som bedrives enligt gruvlagen eller lagen den 28 maj 1886 angående stenkolsfyndigheter m m eller i övrigt i enlighet med koncession eller annat beslut av Kungl Maj:t. Utredningen utgår från att Kungl. Maj:t i här avsedda ärenden, som ankommer på dess avgörande, så långt möjligt beaktar naturvårdssynpunkter. I vissa ärenden torde det vara naturligt att Kungl Maj:t innan beslut fattas inhämtar naturvårdsnämndens mening.

25 §.

I första stycket åsyftas samma slag av anordningar som i 22 § naturskyddslagen. Beskrivningen i tredje stycket av de anordningar som föreslås undantagna från tillståndsplikt har förebild i 39 § första stycket väglagen.

26 §.

Denna § är bortsett från hänvisningen till föregående § likalydande med 23 § första stycket naturskyddslagen. Den får med hänsyn till den föreslagna tillståndsplikten ett reducerat användningsområde i jämförelse med stadgandet i nämnda lag.

Angående ersättning i fall som här avses stadgas i 35 §.