Sida:SOU 1962 36.djvu/434

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs

432

föres, avvägs så att den framtida täktverksamheten betalar kostnaderna för skyddssektorn. Däremot synes tveksamt om näringslivet i framtiden skall bekosta uppsnyggningen av äldre, nu nedlagda täkter. Den sistnämnda sektorn är dock begränsad i förhållande till den förra. Å andra sidan bör icke täktverksamheten belastas med avgifter, som märkbart påverkar prisbildningen på de samhällsviktiga nyttigheter, som kommer ur täktverksamheten. Vid övervägandet av samtliga föreliggande omständigheter har utredningen funnit skäl föreslå att täktavgiften, om en sådan införes, avväges så att den ger ett belopp av närmare 2 miljoner kronor per år under det inledande skedet av den nya naturvårdslagen.

Våra sand- och grustäkter levererar f n cirka 23 miljoner kubikmeter material löst mått per år. Stenbrytningen torde representera en volym av omkring 4 à 5 miljoner kubikmeter löst mått per år. Utvinningen av jord är mycket svår att statistiskt klarlägga. Det ojämförligt största uttaget torde äga rum bl a i form av s k sidotag i samband med vägbyggnad och andra anläggningsarbeten för att få fyllnadsmassor. Enligt uppgift från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har det totala uttaget av sidotag för vägändamål för terrassering för samtliga företag som är upptagna i byggnadsprogrammet för år 1962 beräknats till 4,6 miljoner kubikmeter fast mått. Motsvarande uttag i samband med annan anläggningsverksamhet kan uppgå till samma storleksordning. Uttag från sidotag vid byggande av enskilda vägar liksom täkt av matjord och torv är i jämförelse med förenämnda materialuttag obetydliga.

Säker kännedom om det totala uttaget i hela landet från tillståndspliktiga täkter får man först sedan regleringen fungerat ett år. Med hänsyn till den betydande osäkerhet som föreligger rörande den sammanlagda årskvantiteten bör därför inledningsvis en eventuell täktavgift avvägas med försiktighet för att sedermera anpassas till dels utvinningens faktiska omfattning, dels de faktiska kostnaderna för skyddsåtgärderna. Med hänsyn till vad nu anförts föreslår utredningen att grusavgiften under de tre första åren sättes till 5 öre per kubikmeter, vilket torde komma att uppskattningsvis tillföra statsverket minst 1,5 miljoner kronor per år.

För att närmare angiva den tekniska konstruktionen av en täktavgift har utredningen utarbetat ett utkast till förordning i ämnet (kap 1).

4. Exploateringsavgift å viss bebyggelse

Det torde knappast finnas någon exploatering i dagens samhälle som tar i anspråk större arealer värdefull natur än exploateringen för fritidsbebyggelse. Det bildas f n omkring 8 000 nya fritidsfastigheter varje år och tendensen är kraftigt ökande till följd av den stigande levnadsstandarden. Enbart investeringarna i markkostnader torde f n uppgå till 40 à 50 miljoner kronor per år.