Sida:SOU 1962 36.djvu/69

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
67

Enligt samfundets uppfattning finns åtskilliga andra planeringsuppgifter av avgörande betydelse för miljö och trivsel, särskilt planeringen och avsättningen av naturområden för rekreation, fritidsbebyggelse, rast- och campingplatser, samt inom tätbebyggelsen grönområden, parker, allmänna platser m m, och uttalar i sammanhanget följande:

Planeringen av fritidsområden för tätorterna (strövområden, serviceområden) är för närvarande mycket obestämd, och tillkomsten av dem förefaller ske relativt slumpmässigt och utan samordning. Det torde därför finnas ett starkt behov av en översiktlig behovsplanering för reservering av lämpliga områden. I samband därmed torde alltmer önskemål uppkomma om att göra befintliga naturreservat tillgängliga för allmänheten såsom strövområden. Därmed ökas kravet på översyn och kontroll från central naturvårdsmyndighet. Detaljutformningen av de fritidsområden som har karaktär av serviceområden (campinganläggningar, rast- och badplatser etc) är och kommer att i allt större utsträckning bli en angelägen fråga för landskapsvården. Denna planering måste självfallet handhas av lokala instanser men kommer ständigt att kräva en översyn från det allmännas sida. Ett remissorgan med landskapsvårdande sakkunskap torde bli oundgängligen nödvändigt för alla de problem som här kan väntas uppkomma. I detta sammanhang kan dessutom uppmärksammas det redan nu stora problemet av den spridda sportstugebebyggelsen.


Samfundet berör även övriga arbetsuppgifter för landskapsvården, bl a grusexploateringen, bilskrotningen, reklamanordningarna och nedskräpningen, och understryker behovet av arbetskraft för uppgifterna, nödvändigheten av en central sakkunnig instans samt behovet av enhetliga normer för tillvaratagande av landskapsvårdens krav i olika sammanhang.

Enligt samfundets uppfattning är utbildningen inom landskapsvården en av de angelägnaste uppgifterna i dag. Landskapsvården borde vara representerad vid de flesta av våra högskolor och universitet liksom vid de tekniska högskolorna.

Samfundet understryker avslutningsvis de enskilda organisationernas betydelse i naturvårdsarbetet:

Till sist vill vi också understryka hur viktigt det är att man på allt sätt stärker de enskilda organisationer som sedan många år arbetat för landskapsvård och naturskydd. Det är främst genom dessa organ som naturvården vunnit allmänt erkännande och som ett vidsträckt intresse kunnat väckas. Det är givetvis nödvändigt med lagar och med statlig övervakning, men allt detta blir förgäves eller till ringa nytta om inte naturvården kan byggas på ett starkt personligt intresse. Det måste ständigt vara ett samspel mellan den statliga naturvården och den frivilliga naturvårdsrörelsen. Det är lika viktigt som exempelvis samspelet mellan den statliga skolan och den fria bildningsverksamheten.


Svenska kryssarklubben (riksföreningen för turist- och långfärdssegling) har redovisat sina erfarenheter av strandskyddets nuvarande omfattning med särskild hänsyn till båtsportens växande behov av skyddade hamnar