Tå nu Herren förnam, at Phariseerna hadhe hördt, at Jesus giorde flere Läriungar och döpte, än Johannes, ändoch Jesus döpte icke sielff, vthan hans Läriungar, offuergaff han Judeam, och droogh åter in j Galileam. Så moste han gå genom Samarien. Och när han kom til en stadh j Samarien som kallas Sychar,Geue. 48. widh en boolstadh, som Jacob gaff sinom son Joseph, och ther war Jacobs brunn. Och effter thet Jesus war trötter aff wäghen, satte han sigh så nedh widh brunnen. Och thet war widh siette tijman.
Tå kom een quinna aff Samarien til at hemta watn. Sadhe
Jesus til henne, Giff migh dricka, Ty hans Läriungar woro
gångne in j stadhen til at köpa maat. Tå sadhe then
Samaritiska quinnan til honom, Huru bedhes tu som äst en Jude,
dricka aff migh, som är een Samaritisk quinna? Ty Judanar
haffua ingen handel medh the Samariter. Jesus swaradhe,
och sadhe til henne, Förstodhe tu Gudz gåffuo, och hoo
then är som sägher til tigh, Giff migh dricka, tå beeddes tu
aff honom, och han gåffue tigh leffuandes watn. Sadhe
quinnan til honom, Herre, icke haffuer tu thet tu kant taghat
medh, och brunnen är diwper, Hwadhan haffuer tu tå
leffuandes watn? Mon tu wara meer än wår fadher Jacob, som
gaff oss brunnen, och drack aff honom medh sijn barn och
sin booskap?
Tå swaradhe Jesus, och sadhe til henne, Hwar och en som dricker aff thetta watnet, han warder törstigh igen, Men hwilken som dricker aff thet watn som iagh honom giffuer, han skal icke törsta til ewigh tijdh. Vthan thet watn som iagh honom giffuer, skal bliffua j honom een kella medh springande watn j ewinnerlighit lijff. Tå sadhe quinnan til honom, Herre, giff migh thet watnet, at iagh icke törster eller behöffuer komma hijt effter watn. Sadhe Jesus til henne, Gack, kalla tin man, och kom hijt. Swaradhe quinnan, och sadhe til honom, Jagh haffuer ingen man. Sadhe Jesus til henne, Tu sadhe rett, Jagh haffuer ingen man, Ty tu haffuer hafft fem män, och then tu nu haffuer, är icke tin man, Thet sadhe tu sant.
Tå sadhe quinnan, Herre, Jagh seer at tu äst en Prophet, Wåre fädher haffua tilbidhit på thetta berghet, och j säyen, at j Jerusalem är thet rwm, ther man tilbidhia skal. Jesus sadhe til henne, Quinna, troo migh, Then tijdh kommer, at hwarken på thetta berghet eller j Jerusalem skolen j tilbidhia Fadhren. J weten icke hwadh j tilbidhien, Men wij wete hwadh wij tilbidhie, Ty saligheten är aff Judomen. Men then tijdh kommer, och är nu allaredho, at rette tilbidhiare skola tilbidhia Fadhren j Andanom och sanningen, Ty Fadhren wil ock sådana haffua, som honom tilbidhia skola. Gudh är en Ande, och the honom tilbidhia, skola tilbidhia honom j Andanom och j sanningen.
Tå sadhe quinnan til honom, Jagh weet at Messias skal komma, som kallas Christus. När han kommer, warder han oss all ting vnderwijsandes. Sadhe Jesus til henne, Jagh är then samme som talar medh tigh. Och j thet samma komo hans Läriungar, och vndradhe ther på, at han taladhe medh quinnonne. Doch sadhe ingen, Hwadh fråghar tu, Eller hwadh talar tu medh henne? Tå lät quinnan stå sina kruko, och gick in j stadhen, och sadhe til thet folcket, Kommer och seer en man, som migh haffuer sagdt alt thet iagh haffuer giordt, Mon han icke wara Christus? Tå gingo the aff stadhen, och komo til honom.
Ther emellan bådho Läriunganar honom, säyandes, Rabbi,
äät. Sadhe han til them, Jagh haffuer maat at äta, ther j
intet aff weten. Tå sadhe Läriunganar emellan sigh, Mon
någhor haffua burit honom äta? Sadhe Jesus til them,
(Min maat)
Min maat är at göra
mins Faders wilia.
Fadhrens wilie är, at
genom hans pino
skulle Euangelium om
alla werldena predicat
warda, hwilket tå för
handen war, lijkawist
som ock tå Höstanden
för handen war.Min maat är thet, at iagh gör hans wilia som migh sendt
haffuer, och fulbordar hans werck. Säyen icke j, Fyre
