Den här sidan har korrekturlästs
— 97 —
sig en prairie eller ett fält, betäckt med ett högt och vasslikt grässlag, hvaruti buffalo-djuren förr hade haft tillhåll, när landet ännu var obebodt. Utur detta tjocka gräs, som, likt sågarne i botten af Mississippi, beständigt hölls nickande, syntes tvenne så kallade Indianska jordhögar[1], hvaraf den ena icke längesedan blifvit öppnad, och der man funnit flera skeletter af menniskor, en hop snäckor och ett slags dryckes-kärl af lera med ritade figurer. På litet afstånd från dessa jordhögar upptäckte man ingången till en grotta, hvars väggar voro gjorda af kalksten, som sträckte sig ganska
- ↑ Dessa jordhögar bära oriktigt namn af Indianska, ty det är nu mera intet tvifvel, att de ju varit uppkastade af ett helt annat folkslag än Indianerna. Detta märkes af de mennisko-skeletters utseende, som här blifvit uppgräfda. De äga ingen likhet med den nu varande Indianen, ha gemenligen rödt hår, då deremot Indianens alltid är svart. De tyckas äfven ha varit mycket mindre till växten, än nutidens menniskor, varit icke öfver 2 alnar långa — en besynnerlighet, då man vet, att djuren förr i verlden voro vida större, än de nu äro, t. ex. Mammoth djuret, m. fl. Sannolikt måste således jordhögarne varit gjorda af ett folkslag, som, före Indianerne, bebott dessa trakter; och att döma af trädens ålder, som växa på högarne, måste de vara åtminstone 600 år gamla. Vanligtvis ha de en höjd från 8 till 12 alnar, och alla en form af parallelogram. Här och der kan man träffa ända till 100 sådana på en enda plats.
7
