Sida:Stolthet och fördom.djvu/307

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
53

säkert kommer att dö av krossat hjärta, och då kommer han att ångra, vad han gjort.

Som Elisabet icke kunde hämta någon tröst av en dylik förhoppning, svarade hon icke.

— Nå, Lizzy, fortsatte modern efter ett ögonblick, mr och mrs Collins ha det ju mycket bra, eller hur? Nå, jag bara hoppas, att det kommer att vara. Hurudant bord ha de? Charlotte är nog en utmärkt husmor. Om hon är hälften så sparsam som sin mor, så räcker det till. Jag förmodar, att det inte är något överflöd i deras hem.

— Nej, inte alls.

— Mycket god hushållning, lita på det. Ja, ja. De akta sig nog att leva över sina tillgångar. De komma aldrig i penningknipa. Nå, jag önskar dem all lycka. Jag tänker, att de ofta tala om att få Longbourn, när din far dör. De betrakta det nog alldeles som sin egendom, så snart detta inträffar.

— Det var ett ämne, som de aldrig kunde gå in på i min närvaro.

— Nej, det skulle ha varit mycket egendomligt, om de gjort det, men jag tvivlar inte på att de ofta tala därom sinsemellan. Nå, om de kunna känna sig väl till freds med en egendom, som inte lagligen är deras egen, så mycket bättre. Jag skulle blygas för att inneha en sådan, som testamenterats till mig som fideikommiss.