Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 12.djvu/124

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
— 120 —

betydelse för våra hjertan. Den Konungastam som förtroendet kallat att leda våra öden och som inympade sin sjelfvunna ära på den urgamla Konunga-thronens, fostrar redan en inhemsk afkomling, som skall uppväxa till manliga dygder under en ädel Faders och en stor Farfaders ögon. Hyllom honom, vid uppgången, den nytända stjernan, som en dag skall lysa för Nordens Folk, i middagens klara sken, det icke smickrets dimmor eller flärdens irrsken skola skymma eller förblända. Förenom våra böner för den nya länken i Carlarnes ärorika kedja, för Oscars och Hjeltedottrens Son, och tryggom oss, för våra efterkommandes sällhet, för deras bevarade frihet, och okränkta rättigheter vid de lärdomar och de efterdömen hon går att emottaga.

Till denna ljusa tafla sluta sig allmänna bekymmer öfver minskade skördar. De skola påkalla en utveckling af Nordens gamla dygder, enig kraft, och måttlighet. Vördom derföre, äfven under pröfningens tid, denna sammanlänkning af vexlande förhållanden, som uppenbarar Försynens allmakt och sänker öfvermodets dåraktiga anspråk på ostörda njutningar, och öfverlemnom oss med trygghet åt det stundande, mera lofvande året, i skygd af den Konunga-thron, der äran och mildheten herrska och med tankan fästad på den Konungsliga planta, som upprunnen på Skandinaviens jord, der slagit djupa rötter, för att, i rika skördar, uppblomstra för kommande slägter.