Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 12.djvu/169

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
— 165 —

Bloms ungdomliga känsla för rätt — och häruti åldrades han aldrig — var möjligtvis en verkande anledning att han valde Lagkunskapen till Samhällsyrke: han ingick i Rättegångsverk här i Hufvudstaden vid 23 års ålder.

Hvem ser tillbaka på sitt inträde som verkande medlem i Samhället, utan en högtidlig eller hemsk erinran om de först mötande händelsernas inflytande på de följande? Den rättsinnige ynglingen, öppen för alla intryck, bjuder glädjen och hoppet att följa sig: lifvad af ädla föresatser, ren och kraftig i sin vilja, har han intet skäl att tvifla om dessa ledsagares beständiga sällskap genom lifvet. Erfarenheten allena upplyser honom om den förres flygtigare lynne: af den sednare blef den gode ynglingen ännu aldrig öfvergifven; men hvem möter honom vid hans första steg: hvem gifver rigtning åt hans önskan och behof, af en gagnande verksamhet: hvad väljer han till föremål för sin glädje och sina förhoppningar, bland de mest olikartade ämnen som honom erbjudas? Lycklige yngling som vid detta första möte träffat dygdiga vänner! erinra dig med tacksamhet välsignelsen ur fädernehuset — igenkänn modrens brinnande förbön för den älskade sonen; men räkna dig ej till förtjenst denna lycka.

Erkännom emedlertid att den obemedlade med mindre våda beträder dessa första steg. Till böjelsen sluter sig nödvändigbeten att med egen kraft bana sig väg; målet ligger aflägset men