Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 12.djvu/199

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
— 195 —

för sig, mäktig genom sina talanger, ännu mäktigare genom det förfärande i dess sammansatta kraft och inflytande; så må vi i stället anse oss fullkomligen ersatta, och skatta oss lyckliga, så ]änge Samhälls-tillståndet ännu kan bifalla det, af den erfarenhet, huru medborgarens eget enkla föredrag af sin sak har tillräcklig förmåga att med mindre omgång och inskränktare kostnad, bana honom öppen väg till rätt.

Hvilket lands rättegångs-historie i brottmål företer mindre förvillelser än Sveriges? Öfver hvilka domstolar ropar oskyldigt blod mindre än öfver de Svenska?

Ej heller skulle det här lyckas sakföraren, genom fintlighet att upptäcka fel i en yttre form, bereda strafflöshet åt den öfverbevista brottslingen: men här skulle man deremot ännu blygas att låna sitt biträde dertill.

Inga föremål äro så sköna, att de icke för något öga bryta sig utan behag, att icke någon synpunkt gifves derifrån de blifva vanställda. Intet är heller så vidrigt, att det icke, bedrägligt framstäldt, kan locka den enfaldige. Hvem inser ej fördelarne af ett öppet forum för snillets odling och för vältaligheten, för bildandet af ett offentligt lif med rörlighet och medborgerlig anda? Men icke blott snillets lyftning och tankekraftens spända öfning bör blifva den allmänna rigtningen för denna anda: att förädla och stärka viljan intager ett ännu vigtigare rum, om ej dygdens enfald skall nödgas vika för snillets fart: