Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 12.djvu/217

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
— 213 —

sanningens vittnesbörd, ur de Gudomliga Skrifter han för oss tolkade, tacksamt upprepar ordet: Hans hvila skall vara ära!




Direktören gaf derefter tillkänna, at Akademien till prisämnen för årets täflan uppgifvit:

I Vältaligheten:

1:o Å nyo Äreminne öfver Kongl. Rådet och Cansli- Presidenten Grefve Bengt Oxenstjerna.

2:o Historisk och Filosofisk jemnförelse emellan Svenska Konungarna Gustaf I och Gustaf II Adolf, till storhet och Konungavärde.

3:o Fråga: Om en ny Vitterhet af högre anda och fullkomligare verkning på de menskliga sinneskrafterna i våra dagar verkligen uppkommit? och, i fall så vore, hvaruti skilde sig denna till grundsatser och åsigter ifrån 17:de och 18:de seklernas godkända Vitterhet, och hvilket vore hvardera slagets förhållande till den gamla klassiska?

4:o Karakteristik af tiden och de utmärkta handlande personerna i Sverige från år 1592 till 1600.

För öfrigt lemnades frihet, att, till försök i den Historiska stilen, välja någon icke alltför inskränkt period, eller någon märkelig händelse, tjenlig för en utförligare berättelse, eller ock målningar af flera namnkunniga personer, vare sig ur Sveriges eller andra Länders Historie, med förbehåll att ämnet icke fick vara närmare vår tid, än slutet af 1600:talet.

Fem Skrifter hade inkommit, af hvilka Akademien tilldömt det Stora Priset åt N:o 3 Äreminne öfver Grefve Bengt Oxenstjerna, som till en del upplästes.