Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 12.djvu/250

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
— 245 —

åt umgänget; tillgifven sitt folk, och af detta med liflig återkärlek omfattad; ändteligen brinnande af den varma gudsfruktan, som utgör dygdernes grundval och dygdernes prydnad; — denne Furste, i hvars bild vi lätt igenkänna den elfte af Sveriges Carlar, har fattat det höga beslut att hämma fäderneslandets lidanden och återkalla fordna dagars välstånd. Vidsträckt är det fält, han har att afmäta. Att återskänka staten dess mistade tillgångar, återupplifva redan förtorkade källor, upptäcka andra till nya behof, betala åsamkade skulder, och skapa fonder till utomordentliga ansträngningar; att bota oredorna i hushållningen, beifra missbruken, gifva åt Drätselverket en varaktig form, åt lagarne kraft, åt medborgarne säkerhet för vidare betryck: — sådana blifva Monarkens allvarliga bemödanden. Att härjemte sätta försvarsverket i det skick, som tryggar rikets genom afundsamma grannar hotade säkerhet; att ersätta förstörda krigshärar, iståndsätta förfallna fästningar, fylla uttömda förråd; att utrusta tjenstbara flottor och förse dem både med öfvade besättningar och med skickliga anförare; att, sedan Riket sålunda återvunnit sitt förra anseende hos främmande makter, trygga detta anseende genom förmånliga förbund, freda egna och bundsförvandters besittningar emot våld och oförrätter, vaka öfver helgden af ömsesidiga förbindelser, genomskåda afundens stämplingar och tillintetgöra dem: — äro andra, lika vigtiga föremål för hans Konungsliga omvårdnad. Men intet af alla dessa höga syftemål skall