Sida:Sweriges Rikes Lag.djvu/15

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
Företal.

allmänneliga wedertogs samt af Konungen stadfästades och påböds. Imedlertid fölgde och rättade man sig i the öfriga Swea och Giötha landsändar efter theras enskylta och uti äldsta hedna tider yrkade Lagar, sedan the, wid then Christna lärans almänna antagande här i Riket af tå warande Konungar och Lagmän blifwit rättade och the ther uti befintelige fördömmelige widskepelser och Afguda Offer-sätt utmönstrade. Hwilcka särskilta Landskaps Lagar Konung Magnus Erichson uti thet 14de hundrade Åhret begynte uti en för hela Riket beqwäm och almän Lag at sammanfatta låta: Men, genom thet Påfwiska Prästerskapets tå giorda hwarjehanda inkast, kom at hindras och stadna, in til thes åter almänt klagat blef, huru the gamla Lagars afskrifter, som dels med runor, dels med tå brukelige bokstäfwer warit på trä och balkar upritade och med Kädior i Kyrkior och andra almänna eller enskylta hus häftade och förwarade, genom theras skiljachtigheter hwarjehanda irringar förorsakade: hwarföre Konung Christopher Åhr 1442 nödgades förberörde Lagar, jemte flera imedlertid utkomna särskilta stadgar, uti en almän Lag och Lagbok, efter tidernas ändringar och Riksens tarf, hopsamla, jämka och förnya låta. Samma nyttige wärk blef wäl af Konung CARL then Nijonde å nyo åhr 1608 stadfäst, fast än med någon på Arfföreningar och Riksens afskied grundad ändring, som uti samma Företal omröres, samt til almän rättelse kungiord, doch med thet uttryckeliga förbehål af widare öfwerseende och förbättring.

I anledning här af, sedan här om wid

åtskillige
† 3