Sida:Sweriges Rikes Lag.djvu/370

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
332
Rättegångs Balk.

9. §. Är qwinna lägrad, och säger, at thet under ächtenskaps löfte skedt: nekar lägersman; döme therom Rätten i then ort, ther hon häfdad är.


10. §. Förlöper mannen sin hustru, eller hustrun mannen, och wet man hwar then skyldige wistas; warde stemd til then Rätt, ther then oskyldige tå bor. Nu wet man ej hwar han är, som bortwek; gånge therom, som i 13. Cap. 4. §. Giftermåls Balken sagdt är.


11. §. Ej må någor sak, utan i rättan domstol, uptagas, äntå at parterne sielfwe om annan Rätt åsämjas wilja; utan Konungen finner skiäl at gifwa ther lof til.


12. §. Thet som af någon hufwudsak flyter, såsom skadestånd och rättegångs kostnad, med mera, ther å man sig förbehållit at särskilt kära, dömes i then Rätt, som i hufwudsaken dömdt.


13. §. Hafwer någor sin wederdeloman til rättan domstol instemma låtit, och han ther begynt i saken swara; tå bör ock then i samma Rätt slutas, äntå at swarandens stånd är under rättegången ändradt, eller han kommit under annan domstol at lyda, eller han dör, och hans arfwingar under annan lagsago höra. I thessa fall ware i brottmål lag samma.


14. §.